Att mikroorganismer har en stor förmåga att variera sin ytstruktur är väl känt. Det är ett skäl till att det är så svårt att utveckla vaccin mot HIV och malaria, och till att nya influensavaccin måste tas fram varje år.

Men mikroorganismerna verkar också kunna undvika att alls aktivera ett starkt immunförsvar hos den som angrips. 

Det visar professor Gunnar Lindahl från Lunds universitet och hans forskargrupp i en artikel i Cell Host & Microbe.

– Om vi får en allvarlig streptokockinfektion vill vi att vårt immunförsvar ska bilda antikroppar riktade mot vissa delar av mikroorganismernas ytprotein. Men den mekanismen fungerar inte särskilt bra, till nackdel för oss och till fördel för bakterierna, säger han.

Gunnar Lindahls grupp har studerat grupp A-streptokocker. Det är en av världens viktigaste sjukdomsbakterier, som orsakar både vanlig halsfluss, dödlig toxisk chock och en mycket allvarlig autoimmun sjukdom.

Förstå hur bakterierna undviker vårt immunförsvar

Den del av bakterien man studerat är ett ytprotein kallat M-proteinet, närmare bestämt den del av proteinet (den ”hypervariabla regionen”) som har förmåga att snabbt förändra sig för att undgå angrepp. Det visade sig att den aktuella delen av proteinet inte bara var variabel, utan också lyckades undgå att framkalla något starkt antikroppssvar från immunförsvaret.

– Detta kanske i själva verket är mikroorganismernas främsta vapen: att de undviker att reta upp immunförsvaret. Vid en långvarig infektion börjar immunförsvaret visserligen så småningom att producera antikroppar, men då kan mikroorganismerna ju ha fått ett ordentligt fotfäste, säger Gunnar Lindahl.

Betydelse för utveckling av vaccin

Mikroorganismernas förmåga att så att säga smyga sig under immunförsvarets radar antyddes i vissa vetenskapliga artiklar redan på 50-talet. Men den kom sedan i skymundan för deras andra skyddsmekanism, förmågan att variera sin ytstruktur. Och då en stark variation ansetts självklart kopplad till ett starkt antikroppstryck – att mikroorganismerna helt enkelt tvingats variera sig för att undkomma antikropparna – så har ingen brytt sig om att undersöka om det verkligen funnits något starkt antikroppstryck.

Lundaforskarnas fynd tillhör den molekylärbiologiska grundforskningen, men har följder för utvecklingen av nya vaccin. Vaccinutvecklarna måste i fortsättningen ta hänsyn till inte bara variationsförmågan hos bakterier, virus och andra mikroorganismer, utan också till deras förmåga att undvika att aktivera immunförsvaret.

Pressmeddelande från Lunds universitet 19 augusti 2011