Reumatoid artrit, RA, är en välkänd sjukdom. Men den näst vanligaste reumatiska sjukdomen i Sverige, spondylartrit, är okänd för de flesta som inte är direkt berörda.

– Ändå är det en livslång sjukdom som kan påverka livet och arbetsförmågan väldigt mycket, säger sjukgymnasten Emma Haglund, doktorand vid Lunds universitet, som studerat sjukdomen och nu presenterar resultaten i sin avhandling vid sin disputation den 8 november.

Spondylartrit betyder ”inflammation i ryggradens kotor” men inflammationen sker egentligen i ledbanden mellan kotorna. Namnet är ett paraplybegrepp för en rad olika reumatiska sjukdomar – ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, reaktiv artrit med flera. Mångfalden gör att symtomen blir mycket varierande.

Alla patienter har inte besvär i ryggen utan kan också ha inflammation och smärtor i andra leder. Trötthet, ögoninflammation, ont i muskelfästen och inflammation i tarmen kan också förekomma.

Får besvär tidigt

Patienter med spondylartrit (SpA) får sina besvär mycket tidigare än patienter med reumatoid artrit. De kommer ofta redan i 20-årsåldern eller i de sena tonåren. Och det tar lång tid innan patienterna får rätt diagnos.

– Vi fann att det i genomsnitt tog sex år innan man slog fast att de hade spondylartrit. Fram till dess hade deras symtom nog tolkats på alla möjliga andra sätt, till exempel som resultat av överansträngning, dålig hållning, för lite träning eller för mycket träning, säger Emma Haglund.

Att patienterna är såpass unga och att sjukdomen går i skov är några troliga skäl till att den vårdpersonal som möter dem inte alltid tänker på att de kan ha en reumatisk sjukdom.

Nytt forskningsområdet

Spondylartrit är dessutom en ganska ny klassificering. Det är först på senare tid som de olika sjukdomarna i gruppen förts ihop under ett gemensamt paraplybegrepp.

Detta är också ett skäl till att Emma Haglunds avhandling är en av de få forskningsarbeten som inriktats på hela gruppen SpA-sjukdomar.

Medan RA mest drabbar kvinnor är den största undergruppen inom spondylartrit, ankyloserande spondylit, vanligare hos män. Och SpA är sammantaget nästan lika vanligt i befolkningen som RA: sjukdomen finns hos lite mindre än en halv procent av alla svenskar, medan RA finns hos lite mer än en halv procent.

Lindra med medicinering, träning m.m.

I ett av delarbetena i avhandlingen har Emma Haglund undersökt följderna av SpA genom en enkät som besvarats av drygt 1200 skåningar i arbetsför ålder. Nästan hälften av dessa SpA-sjuka personer ansåg att deras arbetsförmåga påverkades av sjukdomen. Både produktiviteten i arbetet och aktiviteterna på fritiden var mest nedsatta hos dem som upplevde högst sjukdomsaktivitet, sämst fysisk funktion och sämst mental hälsa.

– Det är tydligt att en del av patienterna påverkas mycket av sin sjukdom. Dem måste vi försöka uppmärksamma mer och satsa hårdare på, menar Emma Haglund.

Hon är sjukgymnast på Spenshult sjukhus i Halland, specialiserat bl.a. på reumatologi, och träffar i sitt kliniska arbete många patienter med SpA.

Även om sjukdomen inte kan botas finns det mycket att göra för att lindra den med medicinering, sjukgymnastik, träningsråd, tips om lämpliga arbetsställningar med mera.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 8 november 2013