Med Bunkeflostudien visade forskarna att daglig fysisk aktivitet i skolan har positiva effekter när det handlar om ökad benmassa, starkare muskler och bättre kondition och motorik. Man såg även att benbrotten blev betydligt färre bland eleverna i årskurs 9. Men vilka slutsatser har man kunnat dra om de långsiktiga konsekvenserna av daglig fysisk aktivitet i grundskolan?

Bunkeflostudien inleddes 1999 för att se om det genom daglig fysisk aktivitet gick att påverka benmassan hos unga och vilka eventuella långsiktiga effekter detta skulle få bland deltagarna. Studien omfattade elever i fyra skolor i Malmö som följdes genom hela grundskolan. Tre av dem blev kontrollskolor och fortsatte som tidigare med 60–90 minuters idrott varje vecka. I den fjärde skolan, i Bunkeflo­strand, hade eleverna fysisk aktivitet 40 min varje dag. 

– Den största möjlig­heten till påverkan på ben och muskler har man precis innan eller i början av puberteten. Benvävnad byggs upp fram tills man är i cirka 20-årsåldern, sedan

minskar benmassan i takt med att man åldras och risken för benbrott ökar. Vi ville se om detta gick att påverka med daglig fysisk aktivitet i grund­skolan, säger Björn Rosengren, över­läkare i ortopedi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

De första resultaten av studien visade att flickorna i Bunkefloskolan fick mer benmassa, det fick däremot inte pojkarna.

– Vi tror att det beror på att killar normalt ägnar sig åt fysisk aktivitet mer än tjejer. Därför syntes effekten tydligt för tjejerna vilket är viktigt efter­som benmassan minsk­ar med åldern, framför allt för kvinnor i samband med övergångsåldern, säger Björn Rosengren.

Antalet benbrott ökade något i interventions­skolan i Bunkeflostrand under det första året men i årskurs 9 hade ungdomarna bara hälften så många benbrott som i kontrollskolorna.

Men vilka positiva effekter fanns kvar för ungdomarna efter årskurs 9? Björn Rosengren och hans kollegor har gjort olika uppföljande studier om detta. Bland annat har de kunnat visa att eleverna som gick på skolan i Bunkeflostrand lade 2 timmar mer på träning i veckan fyra år efter att de lämnat grundskolan jämfört med dem som hade gått på kontroll­skolorna.

– Vi vet alltså att skillnaden i fysisk aktivitet består även efter grundskolan och efter att den dagliga skolgymnastiken avslutats. 

Gammal teknik gav nya svar

Studier som publicerades under 2022 visade att vinsterna i muskel- och ben­massa jämfört med ungdomarna i kontroll­gruppen kvarstår också när deltagarna närmar sig 25-årsåldern. 

– Det visar att daglig fysisk aktivitet i skolan kan motverka låg benmassa och sämre muskelstyrka i vuxen ålder, säger Björn Rosengren.

Skärmtid och fysisk inaktivitet har ökat bland barn på senare år. Med tanke på att fysisk aktivitet är en viktig faktor för benmassan har man befarat att dagens barn i allmänhet har skörare skelett än tidigare. Detta har dock varit svårt att ta reda på då det inte funnits en kontrollgrupp att jämföra med som mätts på samma sätt. Forskarna valde därför att bygga ihop en 40 år gammal maskin igen och mätte dagens barn på exakt samma sätt som man mätte andra barn för 40 år sedan. 

– Vi hittade indikationer på att barn nuförtiden utvecklar betydligt lägre benmassa än för fyra decennier sedan, vilket ger oro för att de kan ha en högre risk för benskörhet och skörhetsfrakturer när de blir gamla.

Fysisk aktivitet – enkelt och billigt

I Sverige inträffar cirka 125 000 benbrott per år som kan kopplas till benskörhet, det belastar minst tre procent av sjuk­vårdens totala budget. Resultaten av Bunkeflostudien har bidragit till en del förändringar när det gäller fysisk aktivitet i skolan men de har inte blivit så stora som forskarna hoppats.

– Elever har idag cirka 10–11 timmar idrott mer per år under hela grundskole­tiden än när Bunkeflostudien inleddes, berättar Björn Rosengren och efterlyser ett nytt angreppssätt för att hantera benskörhet och de benbrott som följer i spåren.

– Fysisk aktivitet i ung ålder är ett enkelt och billigt sätt som dessutom har flera andra positiva effekter.

Text: MAGNUS ASPEGREN

(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 24 nov 2023)