För att forskare och vårdpersonal runt om i världen ska kunna jämföra patienter, tillstånd och behandlingar behövs gemensamma klassificeringar. Bildligt talat kan man inte jämföra äpplen med päron – om man tänkt att man ska jämföra just päron med päron. Smärta i ansiktet berör flera olika specialiteter inom tand- och sjukvård och 2019 publicerades ett gemensamt klassifikationssystem.
Den svenske botanikern och medicinske professorn Carl von Linné insåg nyttan med klassificering. Han lade grunden till den moderna biologin när han bland annat grupperade djur och växter och publicerade dessa i sin Systema Naturae 1735. Mycket har hänt sedan dess, men fortfarande är klassifikationer avgörande för forskningen.
Inom sjukvården används något som kallas ICD, International Classification of Diseases. Det har tagits fram av Världshälsoorganisationen WHO och det första kom redan 1893. Inom tandvården finns liknande klassifikationssystem för bland annat tandlossning, implantat och karies. Det har även funnits ett system för hur man klassificerat smärta i muskler och leder i ansiktet som tagits fram utifrån insamlad data från tandvården. 2019 presenterades ett nytt internationellt och mer heltäckande klassifikationssystem: ICOP International Classification of Orofacial Pain.
Bredare grepp om smärtan
Tillsammans med forskare från både sjukvården och tandvården har man i och med detta tagit ett bredare grepp om smärta som drabbar ansikte, tänder, käkar och huvud.
– En viktig förbättring är att detta använder samma språk som smärtläkare och neurologer och andra inom vården gör, säger Thomas List, professor och övertandläkare.
Tillsammans med flera andra forskare vid Malmö universitet har han ingått i arbetsgruppen bakom det nya klassifikationssystemet. En av dessa är Per Alstergren, professor och övertandläkare vid Malmö universitet som även arbetar vid Specialiserad smärtrehabilitering på Skånes universitetssjukhus:
– Det här gör att oavsett om jag diagnostiserar en patient i Sverige, eller om en kollega ställer samma diagnos i Peru eller USA så vet vi att det är samma tillstånd vi hittat. Det här är ett hjälpmedel för forskare och kliniker och kommer att vässa diagnostisering och behandling, säger Per Alstergren.
– Till det här nya klassifikationssystemet har människor från många olika platser bidragit. De formulär som patienterna får fylla i har översatts till mer än 30 språk, berättar Thomas List.
Smärtproblematiken ofta bred
Smärta i ansiktet, munnen och tänder kan vara akut eller långvarig och bero på olika saker. I mötet med patienten som drabbats av smärta i käke eller mun utreds alla möjliga aspekter som rör upplevelsen av smärtan. I utredningen betonar man även vilka konsekvenser smärtan får för personens vardagliga liv.
– Med hjälp av klassifikationssystemet ICOP kan man komma fram till om det handlar om en smärta i käkmuskler, nerver, slemhinnor, tänder eller om det är käkleden som trilskas, förklarar Thomas List. Det är inte alltid lätt att veta vad smärtan beror på, men diagnostiken är viktig för vilken behandling som väljs. Per Alstergren jämför med hur ett annat problem – magont – kan bero på många olika saker.
– Om vården sätter i system att lösa det som gör ont med att alltid operera bort blindtarmen kommer man att ha rätt ibland, men fel många andra gånger. Och man kommer skada patienter.
Tvåstegsraket
På lite längre sikt handlar det nya klassifikationssystemet om att generera ny kunskap och omsätta den i verkligheten.
– Det är så klart angeläget att vi som forskare utvecklar behandlingsmetoder och diagnostik, men det är också viktigt att vi använder den nya diagnostiken och data från den för att få mer kunskap om biologin. Det är något av en tvåstegsraket: först klassificerar man patienterna och sedan använder man data för att forska om biologin, säger Per Alstergren.
Nu pågår det mödosamma arbetet att få berörda inom yrket att använda ICOP. Med en gemensam terminologi blir statistiken bättre och det gör lättare för forskare att dra korrekta slutsatser vid jämförelser.
Det hade Linné gillat.
Av: TOVE SMEDS
