Bör en kvinna som tar läkemedel mot psykiska problem sluta med medicinerna om hon blir gravid?

Ja, hette det förr – men nej, inte nödvändigtvis, heter det numera.

Kvinnan ska troligen fortsätta med sina mediciner, men följas noga av läkare under graviditeten.

Hela 10–20 procent av alla blivande eller nyblivna mammor lider av psykisk ohälsa, visar olika befolkningsstudier. Det betyder inte att alla mår så dåligt att de sökt vård för sina problem. Men faktum är att det blivit allt vanligare att kvinnor som medicineras mot psykiska sjukdomar får barn.

– Kvinnor med en depression kan med dagens läkemedel må så bra att de vill skaffa barn. Därför ser vi nu en dramatisk ökning av barn vars mödrar tagit antidepressiva medel under graviditeten, förklarar farmakologiforskaren Margareta Reis.

Hon arbetar idag i Linköping men var tidigare vid Lunds universitet. Där har hon tillsammans med Bengt Källén, internationellt känd forskare i reproduktionsepidemiologi (befolkningsstudier kring graviditet, foster och nyfödda), studerat hur psykofarmaka påverkar en graviditet.

Samråd med läkare

Resultaten visar att det finns en sådan påverkan. Barn till mammor som tagit antidepressiva läkemedel föds oftare för tidigt och väger också jämförelsevis mindre. Men alla kvinnor i studierna åt inte psykofarmaka under hela sin graviditet, så det är svårt att avgöra om effekten på barnen beror på medicinerna eller på sjukdomen i sig.

En depression påverkar nämligen fostret negativt på samma sätt, med en ökad risk för att barnet föds för tidigt och väger för lite.

– Oavsett vilket är det viktigt att komma ihåg att kvinnor med obehandlade depressioner har svårt att knyta an till sina barn när de väl är födda, säger Margareta Reis.

Om kvinnan i samråd med sin läkare väljer att fortsätta medicineringen under graviditeten, så tycker hon att mödravårdspersonalen och kvinnans närstående inte bör skrämma eller avråda henne utan snarare stötta henne i detta ibland svåra beslut.

Att avsluta en pågående läkemedelsbehandling när man blivit med barn kan i vissa fall göra mer skada än nytta. Det kan t.ex. leda till ett återfall i en mycket djup depression med åtföljande självmordsrisk.

En gammal myt som gör stor skada är idén om den lyckliga blivande modern.

– Att bära på en depression är tungt i sig, både psykiskt och socialt. Om omgivningen förväntar sig att man som blivande mor också ska stråla av lycka blir situationen dubbelt tung, menar Margareta Reis.

Täta återbesök

Kombinationen av kvinnor i fertil ålder och psykofarmaka ställer dock stora krav på läkarna, menar hon. Somliga läkemedel ger en viss risk för missbildningar på foster, och bör inte ges som förstahandsmedel till kvinnor som kan tänkas bli med barn – i varje fall inte utan att läkaren och patienten diskuterar igenom riskerna och hur de kan förebyggas genom preventivmedel.

Kvinnor med depression, den i särklass vanligaste psykiska sjukdomen, bör också följas upp med täta återbesök under graviditeten.

– När kvinnans kropp ökar i vikt mot slutet av graviditeten kan blodets koncentration av ett läkemedel sjunka kraftigt. Då kan dosen behöva ändras så att hon inte återfaller i depression, säger Margareta Reis.

Som expert på psykofarmaka för gravida kvinnor får hon många frågor från läkare och andra inom vården. Hon har också samman med Lars Häggström skrivit en bok som redovisar dagens kunskaper på området.

Text: INGELA BJÖRCK