Foto: Matton Images

– Varför strör vi inte paracetamolpulver på flingorna – vore inte det ett enkelt sätt att få i sig medicinen? undrar professorn i läkemedelsteknologi Marie Wahlgren med en retorisk fråga. 

Hon ger strax själv svaret: 

– För då skulle den inte bli vare sig säker eller bekväm att använda! 

”Formuleringen”, alltså beredningen av ett läkemedel till en tablett, en salva, ett inhalationsmedel, en nässprej eller en injektionslösning, har nämligen en avgörande betydelse. Dels är det ett sätt att se till att dosen blir exakt rätt och exakt lika varje gång, dels kan de verksamma substanserna i medlet skyddas. 

– Läkemedelssubstanser är ofta känsliga för ljus, fukt eller enzymer och syror från kroppen. Magsårsmedicinen Losec är t.ex. känslig just för magsyra, så den görs i form av en tablett som löser upp sig först när den passerat magsäcken, förklarar Marie Wahlgren. 

Styra var och när läkemedlet tas upp i kroppen

Genom formuleringen av ett läkemedel kan man ofta styra var i kroppen det tas upp. Läkemedel mot tarmsjukdomen Crohns sjukdom bör exempelvis tas upp först nere i grovtarmen. 

När läkemedlet tas upp kan också gå att styra. För vissa sjukdomar, exempelvis reumatism som behandlas med cortison, kan det vara fördelaktigt om medlet framför allt är aktivt under natten. 

Och vissa andra medel ger faktiskt olika effekter om de tillförs ”stötvis” jämfört med som s.k. depåmedel. 

Det finns t.ex. en viss substans som har effekt mot prostatacancer när den tillförs som depåmedel, men hjälper kvinnor att bli fertila när den tillförs i enstaka behandlingar.

Jämn dosering

Marie Wahlgren arbetar med läkemedelsformuleringar, närmare bestämt hur man kan göra tabletter som ger en jämn och långsam frisättning av den aktiva substansen.

Ett möjligt sätt är att ge medlet formen av partiklar som omges av ett polymerskikt, ett annat att använda en sorts polymerer som sväller till ett gel-lager runt den aktiva substansen före nedbrytningen. 

– Att få ett medel att tillföras långsamt är inte så enkelt som att bara tillverka det i en svårlöst form. Då kan det bli så att först kommer ingenting, sen kommer ingenting och sen kommer allt på en gång … men det man vill ha är ju en jämn och kontrollerad frisättning, säger hon. 

Biologiska läkemedel

På senare år har det utvecklats nya läkemedel inte på kemisk utan på biologisk grund, utifrån proteiner och små organiska molekyler. De har haft en god medicinsk verkan, men har sina nackdelar. 

– De nya medlen mot reumatiska sjukdomar har gett patienterna ett nytt liv. Men som läkemedel är de egentligen usla. I början fick patienterna åka till sjukhuset och få dropp var sjätte–sjunde vecka. 

– Numera får de i stället ha hela kylskåpet fullt med medicin som måste förvaras kallt, och ta med sig en kylväska så fort de ska åka bort. Så krångligt borde det inte behöva vara, menar Marie Wahlgren. 

Lättare sätt att tillföra sådana medel finns alltså på läkemedelstillverkarnas och patienternas önskelista. 

Detsamma gäller diabetespatienternas insulin, som fortfarande måste sprutas in i kroppen varje dag. Kanske kan det i framtiden tillverkas i form av nanopartiklar, så att diabetespatienterna kan ta sitt insulin som en tablett utan att det bryts ner redan i magsäcken. 

Följa anvisningarna

Marie Wahlgren vill slutligen framhålla vikten av att noga läsa bruksanvisningen innan man tar ett läkemedel. Står det att medlet ska tas ihop med mat, eller tvärtom inte tas ihop med mat, så bör man följa dessa regler. 

– Många medel är mycket mer lättlösliga ihop med mat. Det kan skilja fem gånger jämfört med att ta samma medel på fastande mage! 

–Den som tar medlet på fel sätt kan alltså antingen få ingen effekt alls, eller också en mycket större effekt än önskat och kanske också biverkningar av medlet, påpekar hon. 

Text: INGELA BJÖRCK