Anders Kristiansson nekades först att få en ny njure, eftersom hans övervikt innebar att en transplantation var för riskfylld. Han lyckades dock komma i form genom ett särskilt projekt inom Njurmedicin på SUS och blev i slutet av förra året äntligen transplanterad. I dag, drygt tre månader senare, mår han bättre än på mycket länge. 

När telefonen ringde mitt i novembernatten vågade han inte ta ut något i förskott. Han satte sig ensam i bilen och körde in till sjukhuset i Malmö, eftersom han utgick från att transplantationen inte skulle bli av. Men det blev den, och efteråt insåg han värdet av det hårda kost- och träningsprogram som han genomgått.

– Först hade jag problem att ta sig ur sängen, men jag förstod snart att min fysiska återhämtning gick mycket snabbare än för de flesta andra, berättar Anders Kristiansson.

Intensivt stöd för att komma i form

Vi har tidigare uppmärksammat det projekt som Anders Kristiansson deltog i, där överviktiga njursjuka får intensivt stöd av sjukgymnast, dietist och kurator för att komma i tillräckligt bra fysisk form för att en transplantation ska vara möjlig. Patienterna träffar teamet varje vecka, och träningen däremellan följs noga med hjälp av speciella aktivitetsarmband som är uppkopplade mot sjukhuset. I mars startar programmet för en ny grupp patienter, men den här gången blir det utan armband.

– De nya patienterna blir en kontrollgrupp, som erbjuds exakt samma behandling för övrigt. Vi går nu tillbaka till att föra dagbok för hand, så att vi får vetenskapliga svar på vilken effekt just armbanden har, säger sjukgymnasten Mia Trondsen, som har varit engagerad i projektet sedan starten.

Träningen fortsätter på egen hand

Anders Kristiansson är övertygad om att aktivitetsarmbandet hjälpte honom att hålla en träningsdisciplin som han annars haft svårt för. I dag har han inte längre något armband kopplat till sjukhuset, men använder ändå nästan samma metod för att driva på sin träning. Runt handleden sitter numera en ”smart klocka” kopplad till mobiltelefonen.

– Hittills har träningen mest handlat om promenader, och jag sätter upp tydliga mål som jag ska uppnå varje dag. Och de följer jag verkligen! Klockan är faktiskt väldigt bra som ersättning för tjat, konstaterar Anders.

Sjukdomen blev en helomvändning

Anders äter i dag nyttigare, mår bättre och har mer ork än tidigare. Han beskriver det som att sjukdomen innebar en helomvändning i livet, och att han nästan kan sakna den.

– Det är kanske så att jag ”slapp” bli allt mer överviktig och dö i hjärtinfarkt tack vare att jag blev njursjuk. Nu när jag har blivit transplanterad börjar ”Livet 2.0” och det vårdar jag ömt, säger Anders Kristiansson.

Text och bild: LARS NILSSON

Artikeln är tidigare publicerad på Skånes universitetssjukhus hemsida.