Foto: Dreamstime
Kommer morgondagens 80-åringar att bli friskare och leva längre än gårdagens? Hur påverkas livskvaliteten när man drabbas av en funktionsnedsättning när man är 83 år? Och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till sina behov? Just nu pågår den genom tidernas största äldrestudien i Sverige som kommer att ge oss kunskap om vilket håll vi är på väg.
Med ökad ålder blir kroniska sjukdomar som påverkar funktionsförmågan vanligare. Att klara den personliga omsorgen som att tvätta, klä och förflytta sig blir svårare och svårare. Men det finns stora behandlingspotentialer inom geriatriken – läran om åldrandets sjukdomar – som spänner över många olika kliniska områden. Man behöver dock ha kunskap både om det friska åldrandet och om sjukdom hos äldre, menar Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och klinikchef på Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö.
Njurfunktion och ålder
Över 3000 personer över 60 år deltar sedan 2001 i den nationella befolkningsundersökningen GÅS – Gott Åldrande i Skåne – där man tittar på sjukdomsmekanismer på cellnivå, organnivå och individnivå. Studien har tre huvudområden. Det första är att ta fram ny kunskap om normalt åldrande. Vad är t.ex. normal njurfunktion i förhållande till ålder?
– Vi har funnit i vår njurstudie att var fjärde person över 90 år har så pass allvarlig njursvikt att det påverkar en läkemedelsbehandling. Här är ett exempel på en undersökning där vi kan underskatta en försämring som i sin tur är direkt kopplad till en medicinsk konsekvens.
Kärlsjukdomar och kognition
Det andra huvudområdet som GÅS arbetar inom, är att titta på riskfaktorer vid kroniska sjukdomar. Där undersöker man bland annat kärlsjukdomars betydelse för kognitionen. Vilka faktorer påverkar kärlen och hur ser kopplingen ut till demens eller propp. Här har man sett tydliga samband mellan blodtrycksfall och nedsatt minnesförmåga. Man tittar även på riskfaktorer vid fall och frakturer. Kan fall förebyggas? Vilka är riskfaktorerna och vilka komponenter förklarar vilken livstillfredställelse man har?
– Det som spelar väldigt stor roll för livstillfredställelse är funktionsförmåga samt hur mycket kroppssymptom och sjukdomar man har. Men man har även visat att personlighetstyp spelar in. De personer som är extroverta har högre livstillfredställelse än introverta, säger Sölve Elmeståhl.
Sjukdom och livskvalitet
Det tredje huvudområdet inom befolkningsstudienär att titta på förlopp. Vad innebär det för socialt deltagande, familj och livskvalitet när man drabbas av en sjukdom. Här kan man även titta på vårdkonsumtion. Vad kännetecknar vårdens högkonsumenter och vem utnyttjar vårdinsatserna i förhållande till behoven?
– Fyra av fem som inte klarar att sköta sitt hem själva är ännu inte identifierade av kommunen utan sköts av närstående. Av de som dessutom inte heller klarar av sin personliga skötsel, har endast 50 procent hjälp av kommunen. Det här är viktig information. Vi är på väg från ett samhälle från 3,5 yrkesarbetare per ålderspensionär till ett samhälle med 2,5 yrkesarbetare per pensionär. Kommer händerna att räcka till?
Anhörigas börda
Som det ser ut just nu i dagens samhälle så vårdas alltså väldigt många av sina närstående. Inom forskargruppen har man sedan 1990-talet haft flera doktorandprojekt inom just detta område och även utvecklat en anhörigbördaskala (CaregiverBurdenScale, CBS) som mäter hur de runt en person med funktionshinder mår – vad innebär det att vara närstående och hur mäter man deras börda?
Befolkningsstudien GÅS beräknas pågå minst 10-15 år till. Som ett led i att förbättra vård och omsorg för äldre har Geriatriskt utvecklingscentrum även fått uppdraget att vara ett Regionalt geriatriskt kunskapscentrum. Redan efter sommaren 2011 publiceras Kunskapsbanken som omfattar flera väsentliga geriatriska vårdområden på webben.
Text: ÅSA HANSDOTTER