Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Maria Emmelin: Sociala faktorer och global hälsa

2011-10-24

zanzibar_matthias zirnbigl_flickr

Foto: Fotopedia (Harvesting Seagrass, Neptune Pwani Beach, Zanzibar, Tanzania, Matthias Zirngibl / CC BY 2.0)

Här berättar professor Maria Emmelin kort om sin forskning:

Min bakgrund som socionom passar bra för att behandla frågor om hälsans ojämlika fördelning globalt. I min forskning har jag med utgångspunkt från intervjuer med enskilda och grupper försökt att förstå hur människor ser på hälsa, livsstil och de samhälleliga åtgärder som erbjuds.

Det började med Norsjö-satsningen, ett program för förebyggande av hjärt-kärlsjukdom, där jag intervjuade dem som fått rådgivande hälsosamtal i samband med regelbundna hälsoundersökningar. Här kunde jag komplettera den medicinska utvärderingen med kunskap om hur aktivt folkligt deltagande och en kollektiv känsla av stolthet och bekräftelse bidrog till programmets positiva genomslag. Sociala normer och upplevelse av hälsa samverkade i synen på de hälsofrämjande insatserna; från frälsning till rena förolämpningen.

Det fortsatte med studier av HIV-utvecklingen i nordvästra Tanzania, ett hårt drabbat område. Beräkningar av antalet infekterade personer kompletterades med samtal om epidemins konsekvenser. Att antalet smittade gick ner kan delvis förklaras av att bättre kunskap lett till minskad skuldbeläggning och att rädsla ökat beredskapen att skydda sig.

Idag försöker jag, tillsammans med doktorander och kollegor, genom enkäter och intervjuer förstå vilken roll det sociala kapitalet (tillgång till och deltagande i sociala nätverk) har för möjligheterna att förbättra hälsan både i Sverige och i Tanzania.

Min erfarenhet av att delta i den etiopiska delen av WHO:s kartläggning av våld mot kvinnor i elva länder har lett till att jag samordnar ett internationellt forskarnätverk och är handledare inom området. Som lärare betonar jag att man både måste kunna mäta storleksordningen på globala hälsoproblem och samtala om hur de upplevs för att kunna bidra till förändring. Det är själva forskningsfrågan som avgör vilken metod (kvantitativ eller kvalitativ) som är mest lämplig.

Text: MARIA EMMELIN

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.