En stor del av våra elitidrottare mår sämre under den pågående covid-19-pandemin och fler kvinnor än män har upplevt att de mår dåligt. Det visar en studie som genomförts i expressfart av forskare vid Lunds universitet.
– Det är uppenbart att osäkerheten kring idrotten under covid-19-pandemin varit ett orosmoment hos många elitidrottare. Därför är det viktigt att vi fortsätter försöka förstå hur pandemin påverkar idrottarnas förutsättningar och mående, både på elit- och motionsnivå, för att förebygga psykisk ohälsa, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö.
Studien startade så sent som innan sommaren och elitidrottare inom spelarföreningarna i de stora lagidrotterna fotboll, ishockey och handboll, både på dam- och herrsidan, erbjöds att i en enkät svara på hur de upplevt sin situation under pandemin. Tre månader senare står det klart att många mår sämre.
Den vetenskapliga studien: Psychological Distress and Problem Gambling in Elite Athletes during COVID-19 Restrictions—A Web Survey in Top Leagues of Three Sports during the Pandemic
Oro för framtiden
– Jag tror en stor del av hela befolkningen mår sämre och har känt en oro under pandemin, både för sin egen och anhörigas hälsa, och för att jobb, studier eller privata planer förändras eller ställs in. Men i vissa yrkesgrupper tillkommer nog en särskilt uttalad oro för just den egna branschens framtid, och idrotten är just en av dessa branscher. Man ska komma ihåg att de ekonomiska villkoren kan se väldigt olika ut även inom gruppen elitidrottare.
I studien svarade fler kvinnor (72 procent) än män (40 procent) att de mår sämre under pandemin. Många, både kvinnor och män, oroade sig för deras idrotts framtid i Sverige och för deras egen framtid inom idrotten relaterat till pandemin.
Mindre ekonomiska marginalerna i damidrotten
– Varför det är så stor skillnad hur de mår mellan könen är svårt att veta. Men det är vanligt i befolkningsstudier att symptom på oro och nedstämdhet rapporteras av fler kvinnor än män, och kanske är detta utslag av samma sak. Det kan heller inte uteslutas att just kvinnliga elitidrottare känner en större osäkerhet än manliga idrottare, för att de ekonomiska marginalerna i damidrotten kan vara mycket mindre än på herrsidan.
Även om det i studien totalt sett var en minoritet som upplevt depression- eller ångestsjukdom, var det även här fler kvinnor än män som drabbats under pandemin. 19 procent av kvinnorna uppfyllde kriterierna för depression jämfört med bara 3 procent av männen. 20 procent av kvinnorna uppfyllde kriterierna för ångestsjukdom, jämfört med 5 procent av männen.
– Det kan delvis vara en effekt av hur det generellt ser ut i befolkningen, men det kan inte uteslutas att kvinnor i elitidrott, p.g.a. att de har mindre ekonomiska marginaler än männen har, känner anledning till större oro, säger Anders Håkansson.
Spelberoende bland männen
I studien, som är ett samarbete mellan forskarna vid Lunds universitet och de olika idrotternas spelarföreningar, konstaterades också att männen (10 procent) har klart högre förekomst av problemspelande (spelvanor om pengar) än kvinnorna (0 procent).
– Vi vet sedan tidigare att spelberoende i befolkningen generellt är vanligare hos män än kvinnor, men här är skillnaden särskilt stor. Det kan bero på flera faktorer, som att kvinnors spelande ofta börjar senare i livet eller att spel helt enkelt är mer populärt hos unga killar än hos unga tjejer.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Den vetenskapliga studien i International Journal of Environmental Research and Public Health
