Anna Sellgren Engskov gjorde en överraskande upptäckt när hon forskade på hur patienter upplever smärta: En man har mindre ont när en kvinna frågar om hans smärta.

Det var en ren slump att hon upptäckte genus betydelse för hur patienter upp­lever smärta – ett område som är svårt att mäta eftersom det påverkas av både fysio­logiska, psykologiska och psyko­sociala faktorer.

Spännande resultat

Den första av hennes fyra studier på området handlade om hur frivilliga forskningsdeltagare reagerade på omedelbar och fördröjd smärta efter att ha fått en kort, smärtsam laserpuls under fotsulan. Ganska snart insåg hon att manliga forskningsdeltagare behövde starkare laserpuls för att uppnå samma smärta när en kvinna gav dem, jämfört med när en man gjorde det.

– Jag blev förvånad, dubbelkollade resultatet och insåg att jag var något spännande på spåret, att genus hos den som frågar faktiskt kan ha betydelse för hur patienten upplever smärta, säger Anna Sellgren Engskov, specialistläkare inom anestesi och intensivvård vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

En uppföljande studie, där frivilliga forskningsdeltagare skulle gradera smärtan genom att släppa taget om en smärtmätare, så kallad ”Pain Matcher”, när de nått sin smärttröskel, bekräftade resultatet. Och när försöksledarna klädde sig likadant, hade manus och deltagarna fick göra samma test med både den kvinnliga och manliga försöksledaren, kunde både män och kvinnor klara ökad strömstyrka med en kvinnlig försöksledare. 

Inga machomän

Spontant är det lätt att tolka resultatet som att män vill visa sig starkare inför en kvinna, men Anna Sellgren Engskov har en annan förklaring:

– Med tanke på resultatet i den andra studien tyder det på att kvinnor kan ha högre empatisk utstrålning med mer ögonkontakt och fler leenden som både kvinnor, men framför allt män, kan uppleva mer stöttande.

Hon hänvisar till studier som dels visat att kvinnliga tv-värdar har en mer tydlig, icke-verbal kommunikation, dels att kvinnor har starkare empatisk förmåga att hantera smärta hos andra.

Till vardags arbetar hon som anestesi­läkare med fokus på barn och vet att psyko­sociala faktorer har stor betydelse för smärtlindring.

 – Jag har insett att kontinuitet och trygghet är avgörande för att ge bra smärt­lindring, i synnerhet när man söver barn. Därför är det viktigt att jag som ansvarar för att söva barnet under operationen, också är den som träffar både barn och föräldrar dagen innan. När alla inblandade känner sig trygga fungerar smärtlindringen bättre.

Snabbare återhämtning

Men, tillbaka till studierna om genus betydelse i vården. För att se om forskningen gav samma resultat i klinisk miljö, lät hon både en manlig och en kvinnlig vård­­medarbetare fråga 245 nyopererade patienter hur de upplevde sin smärta. Patienterna fick frågan med några minuters mellan­rum och hade opererats för vitt skilda besvär.

Resultatet var i linje med de två tidigare studierna – män hade mindre ont när en kvinna frågade. Även om skillnaden inte var så stor, kan det ha betydelse för den enskilda patienten. 

– Det visar att vi inte kan bortse från att det finns skillnader i hur män upplever sin smärta, beroende på om en man eller kvinna ställer frågan. Det är något vi som jobbar inom sjukvården behöver ha med oss. 

Tidigare studier visar att patienter som inte får tillräcklig smärtlindring lider i onödan, läker långsammare och kräver fler vårddagar på sjukhuset. 

– Förhoppningsvis kan min forskning vara en pusselbit som inspirerar till mer forskning och i förlängningen bidra till att patienter med smärta får bättre omhändertagande och behandling så att de återhämtar sig snabbare

Text: MONNE LJUNGBERG