– IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egenskap!

Lars Björck hade svårt med att publicera sina fynd i början. Kanske tyckte tidskrifternas bedömare att resultatet verkade för bra för att vara sant, säger han. Foto: Gunnar Menander

Det säger professorn i infektionsmedicin Lars Björck om IdeS, ett enzym från den fruktade bakterien Streptococcus pyogenes. Bakterien orsakar miljontals fall av halsfluss och hudinfektioner varje år. Den har också blivit ökänd under namnet ”mördarbakterien”, eftersom dess infektioner i svåra fall kan leda till döden.

Att streptokocken är så farlig beror bland annat på IdeS. Detta enzym har nämligen förmågan att oskadliggöra en viktig del av människans immunförsvar. Mekanismen skyddar bakterien mot immunförsvarets antikroppar, men kan också – och här ligger det banbrytande i lundaforskarnas upptäckt – utnyttjas för behandling av vissa sjukdomar.

– Vid autoimmuna sjukdomar och inför t.ex. en njurtransplantation vill man dämpa kroppens immunförsvar. Och det är just vad IdeS kan göra, förklarar Lars Björck.

Enzymet verkade nästan magiskt

Det unika med IdeS är att enzymet klyver och inaktiverar immunförsvarets IgG-antikroppar utan att skada någon annan molekyl. Så extremt målinriktade ämnen är sällsynta och mycket värdefulla som läkemedel.

När forskarna testade IdeS i djurförsök verkade ämnet också nästan magiskt. Alla immunförsvarets IgG-antikroppar slogs snabbt och effektivt ut hos försöksdjuren. Ändå var djuren pigga och friska, och deras antikroppar kom tillbaka av sig själva efter några dagar.

– Vi hade faktiskt svårt att få publicera våra fynd i början. Tidskrifternas bedömare tyckte kanske att resultatet verkade för bra för att vara sant! säger Lars Björck.

Hopp för njursjuka i transplantationskö

LUM har skrivit om projektet tidigare (nr 3/14). Då hade man just inlett studier av IdeS effekt på människor, till att börja med på friska försökspersoner. Nu har arbetet fortsatt med svenska och amerikanska studier av njursjuka patienter som står i transplantationskö, men till vilka man inte kunnat hitta någon passande njure.

Läs även: Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka

Patienter vars immunförsvar redan i laboratorietest visar sig reagera mot alla tänkbara transplantat är nämligen inte ovanliga. Hela 20–30 procent av alla svårt sjuka njurpatienter ingår i denna problematiska grupp. Utan en ny njure blir de hänvisade till mångårig dialys och oftast för tidig död.

Här har behandlingen med IdeS visat sig effektiv. Genom att ge enzymet till patienterna före en planerad transplantation slås viktiga delar av immunförsvaret ut under den första kritiska perioden. Den nya njuren blir därför accepterad av patientens kropp, även när hans eller hennes IgG-antikroppar så småningom kommer tillbaka.

Ny njure tack vare IdeS

Maria Krüger är en av njurpatienterna som nu kan leva ett normalt liv. Foto: Privat.

En av de patienter som transplanterats är 34-åriga Maria Krüger i Stockholm. Hon stod i transplantationskö i fyra år innan hon genom IdeS fick chansen till en operation.

– Jag visste att jag hade väldigt mycket antikroppar som skulle göra det svårt för mig att ta emot någon annans njure. Men behandlingen med IdeS var framgångsrik, så nu har jag en ny, fungerande njure i min kropp, säger hon.

Under de fyra åren i transplantationskö var Maria Krügers liv helt styrt av sjukdomen. Hon behövde bloddialys fyra gånger i veckan, vilket innebar fyra timmar på sjukhus varje gång.

– Man blir ju väldigt låst – det var som att tillbringa ett halvtidsjobb i en sjukhussäng. Men nu har transplantationen gett mig mitt vanliga liv tillbaka. Det är underbart vad forskningen kan göra numera, tycker hon.

Maria Krüger är en av de 42 patienter som hittills behandlats med IdeS inför en njurtransplantation. Hela 41 av behandlingarna har haft önskad verkan. I det återstående fallet var det heller inte IdeS som fallerade, utan andra skäl som gjorde att transplantatet stöttes bort.

Användbart även vid andra sjukdomar

Förhoppningen är att IdeS ska kunna användas även i fler sammanhang. Det finns flera ovanliga och svårbehandlade sjukdomar som skulle kunna mildras av ett medel som slår ut kroppens IgG-antikroppar. Patienter med Goodpastures syndrom, en svår autoimmun lung- och njursjukdom, ingår redan i en IdeS-studie. Svåra fall av den reumatiska sjukdomen lupus samt de allvarliga neurologiska sjukdomarna Guillain-Barrés syndrom och neuromyelitis optica är andra tänkbara mål.

IdeS är Lars Björcks främsta forskningsfynd, men det är inte det enda av hans forskningsresultat fått stor medicinsk betydelse. Protein G och protein L, två andra bakteriemolekyler, är vida använda inom biomedicinsk forskning och industri. Ytterligare ett protein som studerats av lundagruppen, HBP (heparinbindande protein), gör det möjligt att ställa tidig diagnos på det livshotande tillståndet sepsis.

Givande samarbete mellan universitet och små företag

Det lilla lundaföretaget Hansa Medical har varit Lars Björcks viktigaste icke-akademiska samarbetspartner. Han och Hansa Medicals nu avlidne ledare Bo Håkansson hade i trettio år ett givande utbyte: forskningen fick pengar, och företaget fick i gengäld ”första tjing” på kommersiellt användbara forskningsresultat.

Små företag som Hansa Medical är snart de enda som finns kvar inom läkemedelsindustrin i Sverige. Men Lars Björck tycker inte det är mycket att sörja över.

– AstraZeneca var jättestort, men plockade såvitt jag vet inte fram en enda egen originalsubstans under alla sina år i Lund. Här sitter i stället vi, en liten forskargrupp på Lunds universitet, och tar fram en substans som fått lilla Hansa att växa från 2 till 40 anställda och bli värt miljarder på börsen… säger han.

Fri grundforskning i universitetsmiljö har enligt hans åsikt bättre chans att få fram nya intressanta idéer och resultat än de toppstyrda och ofta tungrodda och byråkratiska storbolagen. Den komplicerade kommersialiseringen ska däremot näringslivet ta hand om.

– Vi som är forskare ska ägna oss åt det vi är bästa på – att forska! menar han.

Text: INGELA BJÖRCK

Texten är tidigare publicerad i LUM från Lunds universitet


Lyssna på våra poddar

Om fruktade bakterier och antibiotikaresistens

Om att få ett nytt organ