En ny metod kan göra det möjligt för betydligt fler att donera sina lungor för transplantation. Forskningen gäller möjligheten att ta tillvara lungor från hjärtdöda donatorer på ett etiskt och lagligt sätt, vilket skulle vara av stor betydelse för de tusentals patienter som väntar på en lungtransplantation.

Bristen på lungor är stor eftersom de ofta tar skada under donationsprocessen. När en person donerar flera organ så kan lungorna bara användas i drygt vart tredje fall. En rad nya upptäckter gör dock att forskarna nu ser möjligheter till att just lungor skulle kunna doneras i situationer där det tidigare har ansetts omöjligt. Det handlar om så kallade DCD-lungor (Donation after Circulatory Death).

– Tusentals svenskar dör i hjärtinfarkt varje år. Även om långtifrån alla vill donera och är lämpliga, så skulle organbristen vara löst om vi lyckas ta hand om deras lungor i tid, berättar Richard Ingemansson, överläkare och docent i thoraxkirurgi.

Lungor skiljer sig från andra organ

I Sverige görs sedan 1988 donationer i princip bara efter total hjärninfarkt hos patienter som vårdas i respirator. Att genomföra en donation efter hjärtstopp har inte ansetts möjligt på grund av de etiska tidsgränserna, som leder till att organen hinner förstöras i kroppen innan en eventuell donation kan genomföras. Richard Ingemansson är dock övertygad om att detta inte behöver gälla lungorna.

– Vi har kunnat se i djurförsök att lungorna fortfarande är i gott skick en timme efter att hjärtat slutat slå, även om vi inte alls rör kroppen. På den tiden skulle vi både hinna konstatera dödsfallet på ett säkert sätt och undersöka den avlidnes inställning till donation, säger Richard Ingemansson.

Metoden bygger på ett antal upptäckter vid djurförsök, till exempel att det inte bildas blodproppar i lungorna efter döden på samma sätt som i andra organ. Därför krävs varken blodförtunnande läkemedel eller nedkylning för att bevara lungorna för transplantation. Lungorna är inte heller beroende av att blodomloppet fungerar, utan kan överleva genom att syresätta ”sitt eget” blod.

Vetenskapsrådets stöd stärker forskarna

Vetenskapsrådet beslutade i december att stöda projektet med 8,8 miljoner kronor. Enligt planen ska de första lungorna doneras på detta sätt under 2016. Det kommer att ske i en så kontrollerad miljö som möjligt, till exempel när man väljer att avsluta den livsuppehållande behandlingen för en patient under intensivvård. Men på sikt är målet att lungor även ska kunna doneras efter plötsliga dödsfall som inte inträffar på sjukhus.

– Att vi fått stöd från Vetenskapsrådet efter deras mycket tuffa granskning ger oss stor tillförsikt. Men vi kommer att undersöka lungorna som doneras i minsta detalj. De kan bara bli aktuella för transplantation om de med god marginal uppfyller de krav som ställs på donatorslungor, säger Richard Ingemansson.

Text: LARS NILSSON