Hon är på jakt efter ett bra vaccin mot malaria och forskar om parasiten som orsakar sjukdomen. Forskning kan även ge bättre läkemedel mot fästingparasiten Babesia.

Parasiter är den röda tråden i Kristinas forskning. Det som parasiterna ”inte gillar” kan vara faktorer som ger ett vaccin exempelvis mot malaria.

Kristina Persson, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Klinisk kemi och farmakologi i Region Skåne, är övertygad om att ett välfungerande vaccin mot malaria är inom räckhåll.

– Det handlar mest om tid och att få fram tillräckligt med forskningsmedel. Om jag inte trott på ett vaccin hade jag inte fortsatt. Det är väldigt roligt att forska, eftersom jag är säker på att ett bra vaccin kommer! säger hon.

Olika sjukdomar

Parasiterna i forskningen hänger samman med två helt olika sjukdomar. Det handlar dels om malaria som sprids med myggor i varmare delar av världen, dels om sjukdomen babesios som sprids med fästingar i Sverige och andra länder.

Forskningen om parasiternas gemensamma egenskaper kan leda till ett vaccin mot malaria.

Kristina Persson leder ett forskningsteam inom verksamheten och har nyligen fått del av nya forskningsmedel från regionen för att fortsätta sin forskning.

Bra vaccin saknas

För att bekämpa malaria behövs ett väl fungerande vaccin, men det saknas i dag. Nyligen besökte Kristina Persson Uganda ännu en gång för att forska och samla in prover.

– Tre fjärdedelar av de inlagda barnen på barnavdelningen som jag besökte i Uganda var sjuka i malaria. Vi kan behandla mot malaria till viss del, men det börjar komma resistens mot medicinen. Det återstår väldigt mycket forskning, men jag tror på att det finns något att göra åt problemen, säger Kristina Persson, som forskat i många år om malaria.

Babesios är vanligt

Fästingparasiten Babesia, som orsakar sjukdomen babesios, finns på norra halvklotet och ingår i Kristinas forskning. Man kanske inte vet om man haft sjukdomen babesios efter ett fästingbett, men det är ganska vanligt att man får det.

– Babesios är en sjukdom som ibland kan ge influensaliknande symtom, men om man har sämre immunförsvar och har andra sjukdomar kan bli väldigt sjuk, säger Kristina Persson.

Med hjälp av analys går det att se om patienterna varit utsatta för sjukdomen som orsakas av fästingar.

–  Det bildas antikroppar om man haft sjukdomen och en analys är en hjälp om man behöver ställa en diagnos på patienten.

Äter röda blodkroppar

Parasiten Babesia och malariaparasiten Plasmodium har mer gemensamt än man tror, även om de härjar på olika breddgrader.

– De är båda parasiter, som äter upp våra röda blodkroppar och orsakar blodbrist.

För Kristina Persson och hennes forskarteam är de ett slags ”husdjur” som ska matas under olika experiment.

Parasiterna lever i 37 grader inuti speciella lådor på ett celllaboratorium som ingår i verksamheten. Kristina visar skärmbilden på datorn där de grönaktiga klumpiga parasiterna syns. I verkligen är de i minsta möjliga mikroskala.

Matar husdjur

–  Vi matar ”våra husdjur” med röda blodkroppar, det vill säga blod som går sönder när parasiterna äter dem. Vi gör olika experiment genom att tillsätta olika saker. Det är en utmaning att förstå hur parasiterna fungerar, tillägger Kristina Persson.

Om man forskar om parasiternas likheter kan man lära mycket för att hitta vaccin och nya läkemedel.

–  För mig är det viktigt att göra något när jag så ofta sett väldigt sjuka patienter i malaria utomlands. Med nytt vaccin skulle malaria inte längre vara ett stort globalt problem! säger hon.

Länk till Kristina Perssons vetenskapliga publikationer

Text: LISELOTTE ÖSTERLIND

Artikeln är tidigare publicerad av Region Skåne