Crohns sjukdom och ulcerös kolit är två inflammatoriska tarmsjukdomar som cirka 45 000 svenskar tvingas leva med. Har man en gång fått diagnosen får man dras med sjukdomen livet ut. I dag finns ingen bot.

– Det här är sjukdomar som inte syns utåt. Patienterna lider i det tysta och kan periodvis må så dåligt att de inte vågar lämna hemmet då de hela tiden måste ha nära till en toalett. De flesta drabbade kan dock leva ett ganska normalt liv, då det finns bra mediciner, säger Erik Hertervig, docent och överläkare i Lund.

Ärftlig faktor

Både Crohns sjukdom och ulcerös kolit förekommer i alla åldrar, men nyinsjuknandet drabbar framför allt unga människor, mellan 20-30 år. Expertisen vet i dag inte vad det är som orsakar sjukdomarna.

– Vi vet att det finns en ärftlig faktor. Om en enäggstvilling har inflammatorisk tarmsjukdom löper den andra stor risk att få samma sjukdom. Man har nu också identifierat många genetiska mutationer kopplade till inflammatorisk tarmsjukdom, men de förklarar inte på något sätt hela bilden.

Miljöfaktorer

Epidemiologiska studier talar starkt för att det finns miljöfaktorer som ligger bakom. I delar av Asien och Östeuropa, som i dag genomgår en snabb ekonomisk utveckling och industrialisering, har man de senaste åren sett en dramatisk ökning av Crohns sjukdom och ulcerös kolit. I u-länder är däremot dessa sjukdomar sällsynta.

– Man ser också skillnad i sjukdomsförekomst mellan stad och landsbygd. Urbanisering tycks medföra en ökad risk. Man kan bara spekulera i vilka faktorer som kan vara viktiga såsom ändrade kostvanor, andra livsstilsändringar, ändringar i sanitära förhållanden eller att man utsätts för andra typer av mikroorganismer.

Rökning

En annan omgivningsfaktor som påverkar sjukdomarna är rökning. Märkligt nog tycks rökning skydda mot ulcerös kolit.

– Rökning rekommenderas dock aldrig med tanke på riskerna det medför. När det gäller Crohns sjukdom drabbar denna ofta rökare och rökning förvärrar sjukdomsförloppet varför vi starkt avråder från detta.

Effektiv behandling

I dag finns effektiva mediciner att tillgå vid behandling av de här tarmsjukdomarna.

– Vi har det senaste decenniet lärt oss använda immunhämmande läkemedel på ett effektivt och säkert sätt. Tillkomsten av biologiska läkemedel, så kallat TNF-hämmare, har också varit ett mycket stort framsteg i behandlingen av patienter med svårare sjukdom, säger Erik Hertervig.

När medicinsk behandling sviktar kan kirurgi vara till stor hjälp i behandlingen av inflammatorisk tarmsjukdom.

Text: OLLE DAHLBÄCK