Med nyfiken misstro. Så kan patienternas inställning till användandet av artificiell intelligens inom bilddiagnostiken beskrivas. Studierna på området är än så länge få men inom bröstcancerforskningen i Skåne finns idéer på att titta närmare på frågor som rör inställning och behov av information bland patienterna.
Det bedrivs mycket forskning kring hur artificiell intelligens (AI) kan användas i sjukvården. Anetta Bolejko, röntgensjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, tycker att forskningen framöver även behöver omfatta frågor som rör patienternas inställning och informationsbehov kring användningen av AI inom vården.
– Det behövs fler frågeställningar samt fler och större studier, både nationellt och globalt. Vi kan få fram viktig kunskap om acceptans, inställning och informationsbehov bland patienterna genom till exempel intervjustudier, diskussioner i fokusgrupper och enkätundersökningar. Det är en viktig del i utvärderingen av ett AI-system, säger Anetta Bolejko.
I sin egen forskning inom bilddiagnostik fokuserar Anetta Bolejko på individens perspektiv i hälsokontroller, upplevelser av undersökningar och kontakten med vårdpersonal.
– Inom bröstcancerområdet diskuterar vi att utveckla studier som även undersöker patienternas inställning till användandet av artificiell intelligens inom bilddiagnostiken, säger Anetta Bolejko.
Misstro och oro
Och studier om individens inställning till att använda AI i bröstcancer- och annan cancerdiagnostik behövs. Av de få studier som gjorts inom bilddiagnostik i Sverige, Nederländerna, Kanada och England sticker dock en del inställningar och frågor ut. Patienterna ger i studierna till exempel uttryck för en viss misstro mot AI.
– I fall där en radiolog och ett AI-system gör olika bedömningar föredrar patienterna i en majoritet av fallen radiologens bedömning, trots att man vet att radiologen också kan göra fel. Man ser helst att AI fungerar som stöd åt radiologen, inte som ett självständigt system där ingen människa är en del i slutresultatet.
Ett skäl till misstron kan vara att det saknas kunskap om hur AI kan användas och vilken roll ett AI-system kan ha i vården. I studierna lyfts behovet av information fram.
– I studierna pratar patienterna om rädslan för det okända. Patienternas inställning till AI hänger ihop med vilken kunskap de har och informationskällorna så här långt är oftast media och sociala medier. Vi inom sjukvården behöver fundera på hur vi bäst informerar om AI, hur det fungerar och vad det är tänkt att användas till, för att ge patienterna möjlighet till en välgrundad inställning.
I studierna framkommer även en oro för att användningen av AI kan väntas öka på bekostnad av kontakten med vårdpersonal vilket i sin tur kan innebära att empati, förståelse och flexibilitet inom sjukvården minskar. Man lyfter även frågan om AI kommer att kunna ta hänsyn till patienters individuella behov och preferenser.
Krav på sjukvården
Men resultaten av studierna omfattar inte bara misstro och oro. Patienterna ser även möjligheter i att AI kan hjälpa till att effektivisera sjukvården och korta väntetiderna till undersökning och tiden det tar att få en diagnos.
Användningen av AI-system kommer att ställa nya krav på sjukvården. Vårdpersonal behöver kunna informera patienter om vad AI kan användas till och vilken nytta och vilka risker som finns.
– För att kunna informera patienten men också för att själva kunna följa forskningsresultat om AI, värdera dem och förstå vad för AI-system de själva kan komma att använda, är det viktigt att förse vårdpersonal med kunskap. Vilka krav på kompetensutveckling kring AI har vi inom sjukvården? Och vad kan arbetsgivare göra för att vårdpersonal ska få tillräcklig kunskap om vad AI är och kan användas till? Det tycker jag är viktiga frågor att diskutera framöver, säger Anetta Bolejko.
Text: MAGNUS ASPEGREN
