Att kunna förutse sjukdomar innan de utvecklas, har blivit lite grand som sökandet efter den heliga graalen. Med den skillnaden att forskningen har större chans att lyckas hitta vad de letar efter, än vad Kung Arturs riddare hade. Och det finns i många fall stora hälsovinster med att tidigt kunna förutse risken för sjukdom: det är bättre att förebygga än att behandla.

Biomarkörer är spårämnen i blodet som ger viktiga ledtrådar om hur kroppen mår. På många håll vässas nu vårdens – och forskningens – möjligheter att läsa av och tolka dessa ämnen. Med markörernas hjälp skulle man till exempel kunna diagnostisera sjukdomar som beror på dopaminbrist i hjärnan, ge bättre epilepsidiagnostik och se vilka personer som har bäst nytta av en specifik behandling mot exempelvis diabetes.

– Det är av stor betydelse att vi med hjälp av biomarkörer lyckas förutsäga risken att drabbas av en specifik sjukdom, eftersom det ju kan finnas saker man kan göra själv för att hindra att sjukdomen utvecklas – beroende på vilken sjukdom det gäller. Till exempel vet vi att val av diet och levnadsvanor har betydelse vid diabetes typ 2 och stroke, säger Yang de Marinis, forskare vid Lunds universitet.

Yang de Marinis lyfter fram att om man med ett blodprov kan säga att en individ har en hög risk att i framtiden utveckla till exempel stroke, kan det vara värdefull information som innebär att man kan minska risken att drabbas.

Höjda nivåer av follistatin – en signal att ta på allvar

För ett par år sedan upptäckte Yang de Marinis tillsammans med sin forskargrupp och 22 olika samarbetspartners (forskningsinstitut, sjukhus, universitet och läkemedelsindustri) att ett protein i blodet – follistatin – kan förutse typ 2-diabetes upp till nitton år innan sjukdomen bryter ut. Detta oberoende av andra kända riskfaktorer såsom ålder, BMI, kost eller fysisk aktivitet. Men finns det mer vi kan få reda på genom denna biomarkör?

– Vid förhöjda nivåer av follistatin i blodet har man en hög andel fria fettsyror i blodcirkulationen, vilket påverkar olika organ i kroppen. I den här nya studien har vi undersökt om det finns samband med andra sjukdomars utveckling och denna markör, berättar Yang de Marinis, som lett arbetet.

Fakta follistatin

Follistatin har med vår ämnesomsättning att göra och regleras med hjälp av olika hormoner och, som insulin och glukagon. I normala fysiologiska tillstånd, så hämmar insulin att follistatin utsöndras från levern, medan glukagon stimulerar densamma. Om metabolismen är dysreglerad, till exempel genom dåliga levnadsvanor eller fetma, kan en individ ha en obalans som leder till höga nivåer av insulin, högt follistatin och höga blodfettsnivåer.

Källa: Yang de Marinis

Med hjälp av data och biologiskt material från kohortstudien Malmö Kost Cancer – där man under mer än 22 år följt deltagarna – har forskarna undersökt hur ett förhöjt follistatin i blodet är kopplat till sjuklighet. Studien har publicerats i Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases och visar att ett förhöjt follistatinvärde i blodet är kopplat till förtida död och ett flertal metabola sjukdomar senare i livet. Tidigare hade forskarna sett att höga nivåer av follistatin ökar risken att utveckla diabetes, men här visade de att detta även ökade risken för förtida död även fanns hos individer som inte hade diabetes.

–  Utöver det såg vi att de förhöjda nivåerna av follistatin även var kopplade till stroke, ischemisk stroke, kranskärlssjukdom och allra starkast med kronisk njursvikt – och detta gällde även om personen inte hade diabetes. Exempelvis var risken att drabbas av stroke ungefär 50 procent högre än i den grupp med högst nivåer av follistatin jämfört med den med lägst nivåer. Risken att drabbas av kronisk njursjukdom var också dubbelt så hög i gruppen med högst nivåer follistatin. Så de höjda follistatinnivåerna är en signal att ta på allvar, de är en varning om risk för flera olika sjukdomar och förtida död, säger Yang de Marinis.

Hon poängterar att en svaghet i studien är att befolkningen som undersökts endast är skandinavisk (från Malmö Kost Cancer). Just nu pågår studier på kohorter som inkluderar fler etniska grupper, för att undersöka hur man kan minska väldigt höga nivåer av follistatin, och därigenom minska sjukdomsrisk, berättar Yang de Marinis.

Med stöd från Lunds universitets innovationsavdelning (LU Innovation) har Yang de Marinis utvecklat en metod som med AI-stöd läser av bland annat follistatinnivåerna i blodet.

– Testet kallas LDcoder och vi arbetar för att det ska lanseras under 2024. Vår förhoppning är att det kan hjälpa till att identifiera de som har förhöjda follistatinnivåer och sjukdomsrisk och därigenom hjälpa individer att förebygga diabetes och förhoppningsvis även andra sjukdomar, säger Yang de Marinis.

Länk till vetenskaplig publikation: ”Elevated circulating follistatin associates with increased risk of mortality and cardiometabolic disorders
”

Text: TOVE SMEDS

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet