Kvinnor har generellt ett mer kraftfullt immunförsvar än män och drabbas därför mer sällan av infektioner och cancer men har en högre risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar. Men än så länge är kunskapen om de bakomliggande mekanismerna bristfällig. Att bättre förstå hur det fungerar skulle öppna för mer effektiva behandlingar baserade på kön.

– Vi vet till exempel att kvinnor ofta svarar bättre på vaccin än män men att de också får mer biverkningar. För influensavaccin har det visats att samma dos ger ett dubbelt så högt antikroppssvar hos kvinnor än män. På grund av sådana skillnader i immunsvar skulle man kunna tänka sig att vacciner och andra behandlingar som påverkar immunsystemet kunde skräddarsys utifrån ens biologiska kön. Till exempel att kvinnor respektive män gavs vaccin i olika doser, säger Camila Consiglio, forskare inom systemimmunologi vid Lunds universitet.

Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot bakterier, virus och andra yttre och inre fiender. Det kan svara både snabbt och brett och långsammare men mer riktat. Försvaret sker på olika nivåer genom att känna igen inkräktare, eliminera dem och tillkalla hjälp från andra immunceller (se fakta immunförsvar).

– På alla nivåer är kvinnors immunsvar generellt mer robust än männens.

X-kromosomen viktig spelare

Det såg vi bland annat under covid-19-pandemin då risken att hamna på intensivvårdsavdelning eller att dö var större för män än kvinnor. Å andra sidan löper kvinnor en större risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar, som till exempel multipel skleros eller ledgångsreumatism.

– Vi ser att det finns könsskillnader men vi vet ganska lite om hur det fungerar. Målet med min forskning är att kartlägga de bakomliggande mekanismerna och särskilt hur könshormoner påverkar immunsystemet.

Manliga respektive kvinnliga könshormoner är en uppenbar skillnad som skulle kunna påverka immunförsvaret. Kromosomer utgör en annan skillnad där kvinnor har två X-kromosomer medan männen har en X-och en Y-kromosom.

Dubbel dos hos kvinnor

Många gener med koppling till immunförsvaret finns just på X-kromosomen. Det vanliga är att bara en av X-kromosomerna i varje cell är aktiv, precis som hos männen, och den andra är avstängd. Men det finns undantag då vissa gener är påslagna på båda kromosomerna och det gäller framför allt flera gener med koppling till immunförsvaret.

– Det gäller till exempel en gen som kodar för en receptor, TLR7, som känner igen vissa virus. Det innebär att kvinnor har en dubbel dos av dessa receptorer vilket resulterar i ett mer kraftfullt immunsvar.

Men allt styrs inte av kromosomer, då skulle inte vår immunitet variera genom livet. Könshormoner spelar också en viktig roll. Vi vet att före puberteten finns bara mindre skillnader mellan pojkars och flickors immunförsvar men att detta ändras drastiskt i puberteten då nivåerna av testosteron respektive östrogen skjuter i höjden.

Fokus på hormoner

I ett samarbetsprojekt som Camila Consiglio deltog i, och vars resultat publicerades nyligen i Nature, följde forskarna personer som genomgick könsbekräftande hormonbehandling från kvinna till man genom att behandlas med testosteron. Blodprov togs både före och under hormonbehandlingen och man studerade hur immunförsvaret förändrades.

– Vi studerade bland annat en typ av immunceller som utsöndrar en viss typ av interferon, en signalmolekyl vars uppgift är att larma andra immunceller om att det uppstått en infektion. Dessa celler minskade i antal under testosteronbehandlingen. Även deras förmåga att utsöndra interferon som svar på virusinfektion blev sämre jämfört med celler från blodprov som togs innan hormonbehandlingen hade påbörjats.

Två olika tillvägagångssätt

Det är tydligt att hormoner har effekt. Camila Consiglio kommer nu att studera de bakomliggande mekanismerna i detalj genom att använda sig av två olika tillvägagångssätt.

I det ena tillvägagångssättet, som hon kallar för mekanistiskt, kommer hon att jobba med immunceller som renas fram ur blodprov och sedan studeras in vitro, alltså på labbet. Man kommer att studera olika celltyper i kombination med olika hormoner och hur de fungerar i förhållande till en infektion.

Det andra sättet handlar om att följa olika grupper som av någon anledning har förändringar i sina hormonnivåer. Bland annat kommer forskarna att följa kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, som ofta innebär att dessa kvinnor har något högre testosteronhalter än kvinnor utan PCOS. Det är känt att dessa kvinnor är mer infektionskänsliga och oftare drabbas av allergier.

– Vi vill studera hur de förhöjda halterna testosteron påverkar immunsystemet i dess helhet, när olika delar av immunsystemet samverkar. Vi behöver ta ett holistiskt grepp för det är så det fungerar i kroppen.

Könsanpassad behandling

Camila Consiglios grupp kommer att ta hjälp av systemimmunologi, ett nytt område där man försöker förstå helheten av processerna i ett biologiskt system. Man kommer till exempel att använda sig av encellsgenomik som är en teknik med vars hjälp man kan studera vad som händer i enskilda celler samtidigt som de ingår i ett komplext samspel med andra celler.

– Att förstå mekanismerna bakom hormoners påverkan på immunsystemet är centralt för att i framtiden kunna erbjuda könsanpassade behandlingar och medicin, säger Camila Consiglio.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

KORT OM MEDFÖTT OCH FÖRVÄRVAT IMMUNFÖRSVAR

Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot bakterier, virus och andra yttre fiender. Det delas in i en medfödd, eller ospecifik del och en adaptiv, eller specifik del. Vid en infektion reagerar det medfödda försvaret snabbt men ospecifikt, det skiljer inte mellan olika smittämnen. Olika signalämnen och många olika typer av vita blodkroppar, med olika strategier att eliminera inkräktaren, ingår i det medfödda försvaret.

Det adaptiva, specifika, försvaret reagerar långsammare och bygger på att immunceller, främst B-celler och T-celler, känner igen specifika strukturer som är främmande för organismen, så kallade antigener. B-celler producerar antikroppar och T-celler finns i flera olika undergrupper som på olika sätt bidrar till att eliminera en specifik inkräktare. Det adaptiva försvaret bygger på att immunceller har tränats att kunna skilja mellan främmande och kroppsegna strukturer. Det är här någonstans som det går snett när immunförsvaret börjar angripa kroppens egna strukturer vid autoimmuna sjukdomar.