Litium är ett grundämne som används dels i batterier, dels som en etablerad och vanlig behandling mot depression. Svenska forskare har nu funnit att kvinnor i fyra bergsbyar i Argentina får i sig så mycket litium via grundvattnet att det skulle kunna påverka sköldkörteln och ge s.k. hypotyreos. Det är en rubbning av ämnesomsättningen som medför ökad vikt, trötthet, nedstämdhet, frusenhet och minnesproblem.
Att njurarna i sällsynta fall kan skadas, och att sköldkörteln och därmed ämnesomsättningen kan påverkas, det är kända biverkningar av medicinering med litium.
Kvinnliga patienter som blir gravida avråds också från att ta läkemedel med litium, eftersom ämnet kan påverka fostret.
– De litiummängder som de latinamerikanska kvinnorna får i sig via sitt dricksvatten är kanske en tiondel av vad en depressionspatient tar som dagsdos. Men å andra sidan får de i sig detta litium hela livet, ända från fosterstadiet, säger yrkes- och miljömedicinaren Karin Broberg från Lunds universitet.
– Vad det betyder för hälsan vet vi inte i praktiken. Därför planerar vi nu en ny studie som ska jämföra hälsan hos de mödrar och barn som hade mest respektive minst litium och arsenik i blodet.
Andernas bergskedja innehåller mycket metaller, vilket bl.a. de stora koppargruvorna i Chile och Peru vittnar om. I flera länder utvinns också litium, och Bolivia har enorma litiumtillgångar i sin stora saltöken Salar de Uyuni.
Men metallerna i marken är inte bara en resurs utan också en miljörisk. I en tidigare studie som Karin Broberg deltagit i, som också gällde bergsbyarna i nordvästra Argentina, fann man höga mängder av både arsenik, litium, cesium, rubidium och bor i dricksvattnet och i urinen hos de studerade kvinnorna.
– Ett livslångt intag av arsenik och litium innebär en tydlig hälsorisk. Vad intaget av de andra ämnena innebär vet man inte, för det finns mycket lite forskning om deras roll i vanligt dricksvatten, säger hon.
Forskarna har gjort sina studier med en teknik kallad masspektrometri. Tekniken i sig har funnits länge, men tidigare har man bara kunnat analysera ett ämne i taget i t.ex. ett vattenprov.
Nu däremot går det att mäta innehållet av en lång rad ämnen på samma gång. Karin Broberg tycker därför att tekniken bör användas brett för att analysera människors dricksvatten.
– Grundvatten har ju på många håll ansetts bättre att dricka än det ofta förorenade vattnet från sjöar och floder. Men i Bangladesh har detta gett stora problem, när det visat sig att vattnet från borrade brunnar innehåller arsenik. Halterna av litium och andra potentiellt farliga ämnen i grundvattnet runtom i världen vet man väldigt lite om, så de borde också mätas, menar hon.
Text: INGELA BJÖRCK
Pressmeddelande från Lunds universitet 5 april 2011