Konserter, körsång, guidade konstvandringar – kan det lindra psykisk ohälsa? Mycket tyder på det. En nyligen avslutad studie vid Region Skåne, men också flera internationella studier, visar att förskrivning av kulturella aktiviteter, Kultur på recept, kan bland annat leda till ökat välbefinnande och livsglädje och ge tillgång till sociala nätverk.
Även om majoriteten av Sveriges befolkning skattar sin psykiska hälsa som god i olika enkätundersökningar, så svarar 20 till 30 procent att de har olika typer av psykiska besvär. Ungefär en tredjedel av alla patienter som besöker sin vårdcentral har psykosociala problem som primärvården ofta inte har tillräckliga resurser att hantera. Det skulle behövas ett bredare, mer holistiskt tillvägagångssätt där även andra aktörer, utanför vården, kopplas in.
– Här skulle Kultur på recept kunna vara ett sådant verktyg, säger Anita Jensen, kultur- och hälsostrateg i primärvården i Region Skåne och forskare vid Lunds universitet.
Hon har precis avslutat ett treårigt forskningsprojekt kring konceptet Kultur på recept, KuR. Syftet med projektet var att undersöka hur forskningsdeltagarnas psykosociala hälsa påverkades av att delta i ett 10 veckor långt program med 20 olika konst- och kulturaktiviteter. Det kunde handla om olika musikaktiviteter, som att lyssna på en konsert som sedan diskuterades, delta i körsång, spela in musik eller delta i guidade konstutställningar med kreativa workshops, stadsvandringar och museibesök, eller gemensam läsning på biblioteket.
– Aktiviteterna valdes så att de utgjorde en blandning av aktiva, sådant som handlade om att göra och skapa, och receptiva som gick ut på att lyssna, se och känna. Alla skulle delta i samtliga aktiviteter och tack vara bredden hoppades vi att alla skulle hitta något som de var intresserade av.
Signifikant förbättring
Data från studien samlades in på två sätt, både genom så kallat kvantitativt respektive kvalitativt tillvägagångssätt. Den kvantitativa datainsamlingen gjordes genom att studiedeltagarna fick besvara frågor om sitt mående vid två olika tillfällen; vid uppstartmötet och vid avslutningsmötet. I enkäterna skulle deltagarna validera påstående som: jag har känt mig pigg, sovit bra, varit beslutsam, har känt mig optimistisk, känt mig nära andra människor osv.
– Efter de tio veckorna med kulturaktiviteter kunde vi se en signifikant förbättring, på gruppnivå, i deras mående jämfört med hur de mådde innan. Detta varierade på individnivå men ingen av studiedeltagarna upplevde en försämring i sitt mående.
Varför funkar det?
Men varför fungerar metoden, vad vet man om mekanismen bakom? Svaret kan anas i den kvalitativa undersökningen då 28 deltagare djupintervjuades om sina upplevelser (se även kortfakta).
– De kvalitativa resultaten visar att det handlar om att aktiviteterna bidrar till struktur och rutiner, att få göra saker tillsammans med andra och ingå i ett sammanhang där man får nya sociala kontakter. Många deltagare vittnade också om att det hjälpte dem att, tillsammans med andra, ha fokus på något annat som inte handlar om sjukdom eller sig själv.
Mycket handlar alltså om strukturerade aktiviteter som man gör tillsammans med andra, något som man skulle kunna uppnå även med andra typer av aktiviteter. Det håller Anita Jensen med om och nämner naturstödd rehabilitering som exempel. Det viktiga är att det handlar om aktiviteter som ger ett sammanhang men inte ställer krav på prestationer. Deltagarna ska kunna vara med på sina egna villkor. Därför är mixen av aktiva respektive receptiva aktiviteter viktig. Men Anita Jensen vill ändå lyfta det som är unikt för vad just kultur kan bidra med.
Nya möjligheter att uttrycka sig
– Konst och kultur kan öppna upp så att man kan tänka på sig själv på ett nytt sätt. Det öppnar för möjligheter att uttrycka sig själv på ett sätt som man inte kan genom att prata. Att känna, röra eller använda delar av kroppen på ett annat sätt upplevs som meningsskapande av många. De drivande mekanismerna i den skapande konsten gör det möjligt att skapa ett flöde och glömma sig själv för en stund.
Anita Jensens resultat stöds även av flera internationella studier och bland annat i Storbritannien ingår ”social prescription”, alltså kulturförskrivning, som en del av hälsosystemet. En systematisk översikt som inkluderade 25 internationella studier, utförd och nyligen publicerad av Anita Jensen och hennes kollegor, bekräftar också att deltagande i den här typen av aktiviteter förbättrar den psykosociala hälsan. Men vilka brister finns?
Länk till studien:
– Det saknas longitudinella studier, alltså studier som följer deltagarna under lång tid efter avslutad intervention. Vi vet inte vad som händer på längre sikt. Risken är att deltagarnas psykiska hälsa försämras igen efter avslutat program.
De som har deltagit i forskningsstudien har därför, vid programmets slut, fått förslag på aktiviteter som de skulle kunna fortsätta med. Till exempel Körsång för välbefinnande som har utvecklats som en kontinuerlig aktivitet i samverkan med Malmö Live – och som nu är öppen för alla primärvårdspatienter i Region Skåne.
Länk till aktiviteten:
– Vid avslutningsmötet pratar vi också om att de under programmets gång fått ett nytt hälsobeteende som det är viktigt att fortsätta med. Och vi vet att åtminstone initialt har några grupper fortsatt att träffas men vi har tyvärr inte kunnat följa dem vidare. Men det står på önskelistan för framtida forskningsprojekt.
Annat som skulle kunna utvecklas är de enkäter som studiedeltagarna får besvara om sitt mående. Anita Jensen menar att de enkäter som används idag är för allmänt hållna. Hon skulle vilja studera mer direkt vilken inverkan kulturaktiviteter har på ångest och depression.
Så vad hoppas Anita Jensen på i framtiden, hur vill hon att Kultur på recept ska användas?
– Jag hoppas att man ska kunna bli remitterad till KuR på samma sätt som man idag kan bli remitterad till en KBT-behandling eller få fysisk aktivitet förskriven på recept. Att KuR blir ytterligare ett verktyg i primärvårdens verktygslåda för att behandla psykisk ohälsa, säger Anita Jensen och fortsätter:
– Jag menar att Kultur på recept ska ses som en katalysator som kan hjälpa människor att komma vidare i livet, något som ger motivation och energi och får en att känna sig som en del av samhället igen.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
