Ett hormon, CART, som påverkar kroppens eget sätt att reglera blodsockret kan vid förhöjda nivåer skydda mot typ 2-diabetes.
– CART-baserade ämnen skulle kunna användas som framtida läkemedel mot diabetes eller läkemedel för viktminskning, säger Mia Abels som nyligen disputerade vid Lunds universitet.
CART (Cocaine- and Amphetamine-Regulated Transcript) är ett hormon med aptitdämpande egenskaper i hjärnan. Hormonets roll för typ 2-diabetes har tidigare endast studerats i djur och syftet med Mia Abels avhandling har varit att klargöra vilken betydelse CART har hos människor.
Högre nivåer av CART hos personer med typ 2-diabetes
I sitt arbete fann Mia Abels att CART produceras i människans Langerhanska öar i bukspottkörteln, mer specifikt i de celler som tillverkar insulin- och glukagon. Insulin sänker blodsockret och glukagon höjer det. Tillsammans reglerar de halten av glukos, dvs socker, i blodet. Hon fann även att personer med typ 2-diabetes har högre nivåer av CART i sina insulinceller. När CART gavs till odlade Langerhanska öar ökade insulinutsöndringen, samtidigt som glukagonnivåerna sänktes. Samma effekt kunde även visas då CART gavs intravenöst till möss.
Möss med mer CART-hormon producerade mer insulin
För att studera hur de ökade nivåerna av CART i öarna påverkar insulinproduktionen användes en särskilt framtagen musmodell med bättre förmåga att producera CART i de insulinproducerande cellerna. När mössen matas med en fettrik kost blir de insulinresistenta, ett tillstånd som liknar prediabetes hos människor. Resultaten visade att mössen som hade mer CART producerade mer insulin och dessutom fick ett visst skydd mot diabetes.
– Det visar att förhöjda nivåer av CART i insulinproducerande celler gör att de producerar mer insulin. Därför tror vi att de ökade CART-nivåerna vid typ 2-diabetes är en skyddsmekanism mot förhöjt blodsocker, säger Mia Abels.
Ämnesomsättningen förändrades i fettcellerna
Fetma och typ 2-diabetes är tätt sammankopplade. Hos personer med typ 2-diabetes är ämnesomsättningen i fettcellerna ofta förändrad, vilket kan bidra till att förvärra sjukdomen.
– Vi visar också att fettceller från musmodellen har ändrad ämnesomsättning och att musen går upp snabbare i vikt när den får en fettrik kost om man jämför med vanliga möss. Detta skulle kunna bero på att de insulinproducerande cellerna frisätter mer CART, säger hon och tillägger:
– Men man kan inte jämföra detta med att ge fettrik kost till människor eftersom möss inte är gjorda för att äta mycket fett.
Större frisättning av CART leder också till högre nivåer av CART i blodet. CART kan då transporteras via blodet till fettcellerna och påverka dessa. I så fall skulle CART kunna vara en ny signalbärare mellan de Langerhanska öarna och fettväven, tror Mia Abels:
– Om detta påverkar ämnesomsättningen även hos människor är dock för tidigt att säga. Om det visar sig vara så kommer vi att få en ökad förståelse för hur olika organ i kroppen kommunicerar med varandra.
Text och bild: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitets hemsida.