Syftet med stressystemet är att hålla vår inre miljö i kroppen konstant. Det autonoma nervsystemet styr organen och kan inte påverkas av vår vilja. Hjärtslag, andning och matsmältning är några funktioner som nervsystemet kontrollerar, och som behöver justeras när vi exempelvis springer, äter eller vilar.
Det autonoma systemet är uppdelat i två delar som båda är involverade i vår stressreglering: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver mer kraft, medan det parasympatiska är som mest sysselsatt när vi vilar.
När vi ställs inför farliga situationer sätter det sympatiska nervsystemet igång och mobiliserar kroppen. Olika ämnen och stresshormoner, som kortisol, noradrenalin och adrenalin, frigörs och skickas ut i blodet. Nu är kroppen beredd på kamp, oavsett om hotet är en livsfarlig situation eller om vi oroas över att ha missat ett viktigt möte. Det parasympatiska systemet bygger upp vår kropp och motverkar effekterna av det sympatiska nervsystemet. Det behövs när vi ska varva ner och återhämta oss.
Källa: 1177.se
Bild: Colourbox
