Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Korsbandsskador kan förebyggas – men ligger på oförändrad nivå bland proffsen

2016-05-24
©V. HAZAT/6PA/MAXPPP ILLUSTRATION FOOTBALL; MATCH; RENCONTRE
Foto: Colourbox

Cirka 4500 professionella fotbollsspelare från olika europeiska herrlag har följts med avseende på skador sedan början av 2000-talet. Studien visar att andelen främre korsbandsskador inte har minskat under de senaste femton åren.

Forskarna bakom studien menar att professionella klubbar borde bli bättre på att använda sig av skadeförebyggande träningsprogram. De efterlyser också bättre kliniska kriterier för när spelare är klara att börja spela igen.

Främre korsbandsskada är en allvarlig skada med tråkiga och långtgående följdkonsekvenser. Den drabbar ofta unga, annars friska individer som ska vara arbetsföra under många år. Men den som skadas i tonåren kan vid 35 års ålder ha en 60-årings knän vilket i sin tur kan leda till en mindre aktiv och ohälsosam livsstil. Dessutom kan individer med fysiskt krävande yrken tvingas att byta karriär mitt i livet, säger Markus Waldén, överläkare i ortopedi vid Hässleholms sjukhus.

För några år sedan publicerade forskarna en studie där de hade studerat effekten av ett förebyggande program mot knäskador, Knäkontrollprogrammet, bland fotbollsspelande tonårsflickor.

– Vi kunde visa på en drastisk minskning av akuta knäskador bland de som jobbade med förebyggande träning, men egentligen bara bland de som följde programmet som de skulle, säger Isam Atroshi, adjungerad professor i ortopedi vid Lunds universitet och överläkare vid Hässleholms sjukhus.

Annan träning (fel)prioriteras?

I den nyligen publicerade studien som följt skadebilden bland professionella europeiska herrlag kunde Markus Waldén och hans kollegor visa att andelen främre korsbandsskador inte hade minskat under de femton år som lagen följdes. Han menar att det är ett oroväckande resultat eftersom främre korsbandsskada är en så allvarlig skada som kräver lång rehabilitering samtidigt som det finns bra förebyggande metoder.

– Vi vet inte riktigt varför korsbandsskadorna inte minskar och flera möjliga förklaringar diskuteras. Vi misstänker dock att en av de främsta orsakerna är att de förebyggande programmen inte genomförs konsekvent. Man kanske tränar förbyggande under en period men när matchsäsongen drar igång så prioriteras annan träning. Men exempelvis balans- och koordinationssinne är färskvara precis som kondition och kräver fortlöpande träning, säger Markus Waldén.

Tydliga kriterier för återgång behövs

Studien visar också att så gott som alla spelare lyckades börja spela igen efter skadan men att oroväckande många drabbades av återfallsskador i slutet på rehabiliteringen eller under de första matcherna. Här menar forskarna att det är nödvändigt att tänka om kring rehabilitering och att det finns ett behov av att ta fram tydliga kliniska kriterier för återgång till spel.

– Det står så mycket på spel för den som får en återfallsskada. Idag är den vanliga frågan ”När kan jag börja spela igen” när den istället borde vara ”Vilken stabilitet och styrka behöver jag ha för att börja spela igen”. Det finns ett stort behov av att ta fram sådana kriterier och här behövs mer forskning, säger Markus Waldén.

Gräsrötter och proffs kan lära av varandra

Det är också viktigt att komma ihåg att resultaten från den här typen av studier kan ha en mycket bredare tillämpning. De olika miljöerna, från gräsrotsnivå till professionell nivå, kan lära av varandra.

– Knäkontrollstudien som gjordes på tonårsflickor hade vi aldrig kunnat göra på professionella lag. Det var en omfattande studie och när det gäller professionella lag så kan vi inte bara kliva in på deras arbetsplats och börja styra och bestämma över deras träning. Men resultaten från ungdomsfotbollen är intressanta och borde kunna användas även på professionell nivå. Vi vet dock att det kan ta tid att implementera nya förebyggande träningsmetoder, säger Isam Atroshi.

På motsvarande sätt hoppas forskarna att ungdoms- och amatörlagen ska ta lärdom av deras senaste studie om knäskador bland professionella. Deras budskap är att rehabilitering tar tid och att en amatör inte kan räkna med att komma tillbaka lika snabbt som en professionell spelare som får personligt stöd i sin rehabilitering under veckans alla dagar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Tema:
Idrottsskador