FAKTAARTIKEL OM KÖNSKORRIGERING: För att komma till en könsidentitetsmottagning behövs remiss från en psykiater. Processen är indelad i olika faser och hela processen tar vanligtvis 2-3 år.
Fas 1
Fas 1 börjar med en ordentlig utredning som tar ungefär ett år. Den sökande får träffa ett team bestående av läkare, psykolog och socionom. Detta görs för att ställa rätt diagnos, om det är transsexualism eller om det kan finnas andra orsaker till att personen känner som hen gör. Man vill också skapa sig en bild av patientens förmåga att genomgå en så krävande process för att kunna erbjuda rätt sorts stöd. Anhörigas/närståendes stöd brukar vara viktigt och det är därför bra att få med dem så tidigt som möjligt i processen. Några av de sökande kommer kanske fram till att de inte vill gå vidare i processen.
Fas 2
I nästa fas, fas 2, påbörjas den könskorrigerande behandlingen med hormoner samtidigt som patienten börjar alltmer leva i det önskade könet.
Vid behandling från man till kvinna ger man kvinnligt könshormon, ibland i kombination med läkemedel som hämmar testosteronproduktionen. Behandlingen leder till att personen får bröst och en kvinnlig fettfördelning men röst och hårväxt påverkas inte. Håret tas bort permanent med en speciell metod och patienten får träna rösten hos logoped.
Vid behandling från kvinna till man ges det manliga könshormonet testosteron. Det leder till att menstruationen upphör, personen får ett manligt röstläge, kraftigare kroppsbehåring och skäggväxt och en mer maskulin muskelmassa.
Hormonbehandlingen är livslång för båda könen.
Fas 3
I fas 3 erbjuds patienten kirurgisk korrigering. Någonstans här i processen brukar de flesta byta sitt juridiska kön, dvs. byter namn och får ett nytt personnummer.
Kirurgiskt könsbyte, dvs. kirurgiskt ingrepp i könsorganen eller borttagande av könskörtlar, dock inte borttagning eller förstoring av bröst, kräver tillstånd från Socialstyrelsens rättsliga råd. Samma regler gäller än så länge även för juridiskt könsbyte.
Det är dock inte alla som väljer att göra en korrigering av könsorganen. Här är det vanligare att penis byggs om till vagina eftersom den här typen av operation ger bra resultat. Det är svårare att göra en penisprotes då det helt enkelt saknas material att göra den från.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Källa: 1177 och Hans Briggmar, överläkare och medicinskt ansvarig vid Könsidentitetsmottagningen i Lund