Att använda centralstimulerande droger som kokain och amfetamin, är i högre utsträckning associerat med att dö i både självmord och olyckor jämfört opioider som exempelvis morfin och heroin. Det visar en studie byggd på rättsmedicinska obduktioner av 2734 avlidna personer med droger i kroppen.
Tidigare forskning har visat att användning av centralstimulerande substanser som amfetamin, kokain, ecstasy och metamfetamin kan kopplas till en ökad benägenhet för att ta risker.
– Studien pekar på att vi behöver göra mer för personer som använder centralstimulantia när det gäller riskbeteenden, psykiatrisk samsjuklighet och förhöjd suicidrisk, säger Ada Åhman, läkare och även forskare i beroendemedicin vid Lunds universitet med fokus på amfetamin.
Fler hade dött med opioider i kroppen
I studien jämförs dödsorsakerna för de som dött med centralstimulantia i kroppen och de som dött med opioder. Förutsättningarna är olika: opioider är generellt sett mer dödliga än centralstimulantia då de hämmar andningen. Vid en opioidöverdos kan man sluta andas och få livshotande syrebrist i kroppens vävnader, inklusive hjärnan, vilket snabbt kan leda till medvetslöshet, organskador och död.
– Generellt lever CS-användare längre än opiodanvändare. Att dö i en överdos med kokain eller amfetamin är relativt ovanligt även om det finns akuta allvarliga komplikationer som stroke och hjärtinfarkt. Om en CS-användare dör av överdos är det ofta flera olika substanser inblandade.
Centralstimulantia-brukare dör även i andra orsaker än överdos. Och det finns ingen medicin att skriva ut som hjälp för att bryta beroendet.
– Vid amfetaminberoende gör vi relativt lite idag trots att vi ser en hög dödlighet i gruppen. Vanliga dödsorsaker bland personer som använder centralstimulantia är självmord, överdoser och olyckor och kroppsliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom.
Studien bygger på 2734 obduktioner
I observationsstudien undersöktes dödsorsaker hos 2734 avlidna personer med centralstimulantia och/eller opioder i kroppen. Alla var över 18 år och hade dött åren 2000 – 2018 och obducerats på Rättsmedicin i Lund. Medianåldern var 45 år och 73 procent var män. Av de som dog hade en majoritet, 2039 personer, opioder i blodet som heroin eller smärtstillande läkemedel som morfin, oxikodon, tramadol och fentanyl. 310 personer hade centralstimulerande substanser som amfetamin, kokain, eller adhd-medicin i kroppen. En svaghet i studien är forskarna inte vet något om individernas bakgrund, om de har ett substansbruk eller sjukdomar som de medicinerar emot. Det gör att de avlidna i studien lika gärna kan ha dött med sin adhd-medicin i kroppen, som med heroin.
– Vi vet inte vilka som led av psykiatriska sjukdomar eller vilka mediciner de var förskrivna. I gruppen finns det sannolikt dem som har dött med ett förskrivet läkemedel i kroppen. Samtidigt är sådan information svår att värdera även om vi hade haft den – det är svårt att veta om man tagit sin medicin i rätt dos och på korrekt sätt. Det är möjligt att bli beroende av sin medicin.
Överdos vanligaste dödsorsaken vid blandbruk
Opioder används även som smärtstillande i vården och centralstimulantia finns i de vanligaste adhd-medicinerna. I studien var det också 385 personer som avlidit med både opioder och centralstimulantia i blodet. Här var överdos den vanligaste dödsorsaken.
– Det är riskfyllt att blanda en andningshämmande substans med en substans som piskar på hjärtat och gör att syrebehovet ökar.
För lite görs vid amfetaminberoende
Vid opiodberoende finns en substitutionsmedicin som kan skrivas ut på en LARO-mottagning (mottagning för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende).
– Här finns det bra forskning som visar att läkemedelsbehandlingen ger effekt. Behandlingen leder till minskad sjuklighet och dödlighet, minskat illegalt drogbruk och minskad spridning av HIV.
Men mer skulle kunna göras redan idag för personer som brukar centralstimulantia i väntan på en effektiv medicin.
– Det finns psykologisk behandling, som till exempel KBT som förebygger återfall och insatser via Socialtjänsten. Man skulle även kunna göra fler förebyggande insatser, men mer forskning behövs på detta område.
Användningen av amfetamin tycks ha ökat i många länder under det senaste decenniet. I Sverige har amfetamin länge haft en central roll, både inom medicinen och som illegal drog. När amfetamin kom till Sverige som ett läkemedel 1938 hade läkarna en mycket positiv hållning till den nya medicinen. och det tog lång tid innan man insåg hur beroendeframkallande den var och vilka biverkningar som fanns. Efterfrågan var stor, marknaden oreglerad och marknadsföringen från läkemedelsbolagen aggressiv. Men amfetamin är också beroendeframkallande och kan ge svåra biverkningar.
– Amfetamin förskrevs för lite vad som helst. För viktminskning, ångest, trötthet. Det var populärt och vanligt och i takt med att den medicinska förskrivningen ökade, ökade även den illegala användningen. Först på 60-70-talet reglerades förskrivningen mer strikt i lagstiftningen.
Mer forskning behövs på adhd-medicin
Allt fler diagnostiseras med adhd och medicin behövs ofta för att de ska klara av skola, jobb och livet i allmänhet. De vanligaste adhd-medicinerna innehåller amfetamin eller ett ämne som är mycket likt amfetamin.
– Adhd-medicin kan minska rastlöshet och göra det lättare att koncentrera sig och fokusera på en uppgift.
Men Ada Åhman framhåller att det finns relativt lite forskning på vilka biverkningar adhd-medicin får om man tar den under en längre tid, kanske många år eller till och med livet ut.
– Det finns alltid biverkningar och det är viktigt att läkaren följer varje person noga över tid och väger biverkningar mot den potentiella nyttan med läkemedlet. Det finns skäl att forska mer på vad långtidsförskrivning av centralstimulerande adhd-medicin innebär, säger Ada Åhman.
TEXT: JENNY LOFTRUP
Länk till studien Causes and circumstances of death in stimulant and opioid use-A comparative study – Lunds universitet
Länk till Ada Åhmans avhandling: https://portal.research.lu.se/sv/publications/mortality-and-long-term-complications-of-amphetamine-use-clinical
