Vi omges av 30.000 kemikalier. En del av dem har smugits in i din fina nya regnjacka som både andas och stöter bort smuts. Andra kan finnas i den goda strömmingen som du dukar fram till sommarlunchen.

Vissa kemikalier påverkar oss inte alls. Om många saknar vi tillräcklig kunskap. Andra kan orsaka sjukdomar som diabetes, benskörhet eller förändringar i arvsmassan som påverkar vår fortplantning.

Ett exempel är en färsk studie om miljögifter och diabetes. I den har forskaren Anna Rignell-Hydbom och hennes kollegor vid Arbets- och miljömedicin på universitetssjukhusen i Lund/Malmö och Lunds universitet följt kvinnor från den stora studien Kvinnors hälsa i Lundabygden.

– De kvinnor som hade utvecklat diabetes sju år efter första provtagningen hade en högre halt av klororganiska föreningar i blodet än kontrollkvinnorna, berättar hon.

En orsak kan vara att fettmetabolismen, ämnesomsättningen, påverkas av de långlivade och hormonstörande kemiska föreningar som finns i många av våra dagliga konsumtionsvaror. Det är troligen också så att en del individer är mer känsliga för exponering än andra.

Dålig spermakvalitet hos fiskare

Den före detta barnmor skan Anna Rignell- Hydbom disputerade 2005 med en uppmärksammad avhandling om spermiekvaliteten hos svenska fiskare. I denna visade hon att ostkustfiskare, som konsumerar fisk från ett miljöbelastat innanhav och därför hade högre halter av klororganiska föreningar i blodet, hade flera spermier med en skadad DNA-spiral. De hade också sämre rörlighet på sina spermier än västkustfiskarna.

– En motsvarande uppföljning är möjlig i vår pågående lundastudie. Kan klororganiska föreningar i mammans blod under graviditeten bidra till att barnet drabbas av typ 1-diabetes?

Långlivade kemikalier lagras i kroppen

Av de 30.000 kemikalier som vi andas in, sväljer eller tar upp genom huden är vissa ett större hot mot vår hälsa än andra, som giftiga metaller som kadmium, bly, kvicksilver och arsenik. Ämnen som innehåller klor, brom och fluor är oftast långlivade. Det tar många år innan vi brutit ned dem och eftersom vi hela tiden utsätts för dem så lagras de i kroppen.

Många av dessa ämnen har efterhand förbjudits. Men eftersom de är långlivade finns de kvari vår omgivning och sprids med atmosfären och via havsströmmar.

– Efter en topp i Sverige på 70-talet sjönk nivåerna av klororganiska föreningar fram till omkring 1990. Sedan dess har nivån varit oförändrad, säger Anna Rignell-Hydbom.

I dag används fluorerade ämnen för att ytor ska bli smuts-, vatten- och fettavvisande i bland annat regnjackor.

– Än vet vi mycket lite om dessa ämnen, men eftersom de har samma egenskaper som de klorerade ser jag också dem som ett hot mot vår miljö, säger Anna Rignell-Hydbom.

Framtida forskning får visa risker

Bromerade flamskydd smedel används som brandhämmande ämnen i elektroniska apparater, tyger och möbelstoppning. Dessa ämnen går att mäta i blod men också i bröstmjölk. En del av ämnena har minskat sedan de förbjöds i Sverige, men det finns undantag

– Min uppgift som forskare är att redovisa våra forskningsresultat. Sedan är det upp till politiker, myndigheter och allmänhet att ta ställning, säger Anna Rignell-Hydbom.

Det kan gälla det förhållandet att barnleksaker, deodoranter och krämer innehåller ftalater som används som mjukgörare. En del studier visar att ftalater kan vara hormonstörande. Och även om ämnena snabbt försvinner ur kroppen utsätts vi dagligen för dem i låga doser.

Framtida forskning får visa hur stor risk de utgör. Till dess finns de kvar i din regnrock.

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009

FOTNOT: Studien Kvinnors hälsa i Lundabygden omfattar drygt 10.000 kvinnor mellan 50 och 60 år. Studien inleddes 1996 och innehåller fullständiga data från 6.917 individer.