Stroke och andra sjukdomar och skador i hjärnan följs ofta av en inflammation, som utgör en reaktion från kroppens immunsystem. Den här reaktionen har setts som något man måste bekämpa. Men kanske immunsystemet tvärtom kan bidra till återhämtningen efter en stroke? Ett nytt stort EU-projekt, lett från Lunds universitet och Weizmann Institute i Israel, ska undersöka den frågan.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna, med 700 000 nya fall inom EU och 30 000 nya fall i Sverige varje år. Därför satsar EU nu 12 miljoner euro, cirka 111 miljoner kronor, på projektet TargetBraIn. Dess mål är att få mer kunskaper om immunsystemets roll vid stroke.

Immunsystemet spelar en skyddande roll i kroppen när dess vävnader skadats av olika skäl. Immuncellerna åstadkommer då ofta en inflammation som har vissa negativa effekter, men som så småningom ska göra att de ursprungliga skadorna läks.

Stroke beror i de flesta fall på en hjärninfarkt (blodpropp), som ger syrebrist i hjärnan. Det är skadorna från syrebristen som får immunsystemet att aktiveras, och leder till en inflammation som hittills setts som en helt oönskad reaktion. Att lyfta fram det positiva i immunsystemets reaktion är därför något av ett paradigmskifte på området. Professor Michal Schwartz i Israel och hennes forskargrupp har varit pionjärer när det gäller att studera immunsystemets positiva roll för att reparera skadade nervceller.

Professor Zaal Kokaia, chef för Stamcellscentrum vid Lunds universitet, har för sin del arbetat länge med stamcellsterapi vid hjärnskador. Han har bl.a. lett EU-projektet StemStroke, vars forskning gått ut på att få fram nya nervceller efter en stroke genom transplantationer eller genom att hjärnan själv förmås att bilda nya celler. Zaal Kokaia blir nu koordinatör och Michal Schwartz vice koordinator för TargetBraIn, en förkortning som står för ”Targeting Brain Inflammation for Improved Functional Recovery in Acute Neurodegenerative Disorders”.

– Det vi vill åstadkomma i TargetBraIn är att stärka inflammationens positiva effekter och minska de negativa effekterna. Det skulle kunna göras antingen genom att försöka förändra immunsystemets reaktioner eller genom stamcellsterapi, eller både-och. En kombination av båda metoderna kan kanske ge det bästa resultatet, hoppas Zaal Kokaia.

Forskningen är fortfarande på det experimentella stadiet, och vägen till en allmän tillämpning på patienter kommer att vara lång. Men i takt med att befolkningen i Europa åldras stroke bli en allt mer kostsam sjukdom, vilket är bakgrunden till EUs satsning på området.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 13 mars 2012