Svensk forskning visar att nyblivna föräldrar önskar att de varit mer förberedda på vad som kommer efter förlossningen men få studier har undersökt hur blivande föräldrar kan förberedas inför den första tiden efter förlossningen. Nu startar ett forskningsprojekt för att utveckla en modell för föräldraförberedelse som ska baseras på föräldrarnas behov.

I Sverige har det sedan 1978 erbjudits föräldraförberedande kurser i allmän utsträckning, oftast via barnmorskor inom mödrahälsovården. Syftet med dessa kurser är att förbereda föräldrarna inför förlossning och föräldraskap. I dag varierar formerna för hur blivande föräldrar erbjuds denna förberedelse. Majoriteten av alla förstagångsföräldrar väljer att delta i föräldraförberedande kurser, och blivande mammor deltar i något högre utsträckning än blivande pappor. Generellt sett är deltagarna oftast mer välutbildade och har det bättre ställt i samhället än de som inte deltar i föräldraförberedande kurser. Bland flergångsföräldrar är deltagandet lägre och på vissa ställen erbjuds inte heller flergångsföräldrar att få delta i föräldraförberedelse i grupp. Föräldraförberedelse har undersökts i ett flertal vetenskapliga studier som visar att det är vanligare att föräldrar känner sig förberedda för förlossningen än för tiden som kommer efter barnets födelse.

Trygghet minskar risken för depression

En känsla av trygghet är viktigt för starten i föräldraskapet. En svensk studie har också visat att en hög känsla av trygghet hos föräldrar efter förlossningen kan ha samband med en lägre risk att utveckla depression efter förlossningen. Depression under graviditeten och/eller efter förlossningen drabbar 10-15 procent av mammorna och ungefär 10 procent av papporna och påverkar inte bara den drabbade utan kan också påverka parrelationen samt barnets hälsa och utveckling. Bland mammor som är deprimerade efter förlossningen finns det ofta en skillnad mellan deras förväntningar och hur det blir i verkligheten. Även andra studier har visat på att det är viktigt att ge realistiska förväntningar inför föräldraskapet. Trots det finns det inte mycket forskning om vad föräldrar själva känner att de behöver vara förberedda på när det gäller tiden efter förlossningen.

I den inledande studien i detta projekt har intervjuer gjorts med mammor och pappor, som nyligen fått sitt första barn, om vad de tycker är viktigt att vara förberedd på när det gäller den första tiden efter förlossningen. Studien visar att föräldrarna efterfrågar förberedelse både om barnets hälsa och mammans återhämtning efter förlossningen och om hur livet förändras när de får barn. Det kan handla om hur de praktiskt ska ta hand om sitt barn och hur de upptäcker om barnet är sjukt men också om hur de kan hantera sömnbrist och att få ihop vardagen.

Främja tidig anknytning

Det är nödvändigt med en ökad förståelse för båda föräldrarnas situation och behov under de första veckorna efter barnets födelse för att kunna erbjuda passande föräldraförberedelse under graviditeten. Studier visar att pappor ofta vill vara involverade från början av graviditeten men att de ofta känner sig utanför. Delaktighet i graviditeten och föräldraskapet från barnets pappa eller kvinnans partner har också en positiv effekt på dennes anknytning till barnet och för barnets hälsa och utveckling. En god anknytning främjas av att föräldern tar barnet till sig, visar nyfikenhet och svarar när barnet uttrycker sina behov. Den tidiga anknytningen är betydelsefull för barnets utveckling och för hur barnets relationer till andra människor och omvärlden kommer att utvecklas. Det är viktigt ur många aspekter att främja båda föräldrarnas delaktighet och ett sätt kan vara att aktivt lyfta fram båda föräldrarnas behov av förberedelse inför föräldraskapet.

Förhoppningen är att en anpassad föräldraförberedelse under graviditeten med särskilt fokus på tiden efter barnets födelse kommer att öka föräldrarnas känsla av trygghet och minska risken för depression hos föräldrarna efter förlossningen. Det skulle ge en bättre start för hela familjen och öka barnets möjligheter till god hälsa och utveckling, vilket i sin tur även kan ge positiva hälsoekonomiska effekter för samhället. Om förhoppningen stämmer kan resultatet också leda till att nationella riktlinjer kan skapas för föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på tiden efter barnets födelse.

Text: PETRA PÅLSSON