– Jag vill veta varför barn får antikroppar mot insulinproducerande celler och varför barn med antikroppar får diabetes, säger barnläkaren Helena Elding Larsson. Hon deltar i TEDDY-projektet och DiPiS-projektet, som följer barn med risk för diabetes.Antikroppar ingår i kroppens naturliga immunförsvar. Vid typ 1-diabetes finns det vissa antikroppar som visar att immunförsvaret blivit överaktivt och börjat angripa de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Dessa antikroppar utgör därför ett tidigt varningstecken.

Vill försena diabetesdebuten

Helena Elding Larsson arbetar nu med en ny studie i samarbete med alla barnkliniker i Region Skåne. Studien ska gälla 50 barn som har minst två av de diabetesanknutna antikropparna. Hälften kommer att behandlas med det ännu inte godkända läkemedlet Diamyd, den andra hälften med en verkningslös substans (placebo).

– Förhoppningen är att min forskning kan bidra till att försena debuten av diabetes – kanske till och med helt förhindra att den bryter ut, säger hon.

”Vaccin” mot diabetes

Tidigare har forskare visat att behandling med Diamyd verkar kunna spara lite av funktionen hos de celler som producerar kroppens eget insulin. Men dessa studier är gjorda på barn som redan har diabetes, och ett tidigare ingripande kanske kan ge ännu bättre resultat.

– Vi hoppas att behandlingen fungerar även på barn som ännu inte fått diabetes, men där antikroppar visar att processen med sjukdomen är igång.

Populärt beskrivs det Helena Elding Larsson arbetar med som vaccin mot diabetes. Hon är själv dock noga med att framhålla att det rör sig om immuntoleransbehandling. 6 procent av barnen med ökad genetisk risk – de som följs i TEDDY och DiPiS, se faktaruta – får diabetes någon gång i livet. De som har någon av antikropparna mot GAD, IA2, insulin, samt ZnT8 löper större risk än andra barn att få sjukdomen. Risken ökar med antalet antikroppar som individen bär på.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009