Varje år får ungefär 150 patienter vid Skånes universitetssjukhus Lund en ny form av pacemaker – en så kallad ICD-dosa som inte bara kan stimulera hjärtat att slå mer regelbundet utan även häva hjärtrusningar.

Johan Brandt är överläkare och ansvarig för pacemakercentrum i Lund, som är landets största och ett av de tre största i Europa med över 1200 operationer per år.  Han berättar om skillnaden mellan en pacemaker och den nya ICD-tekniken (implantable cardioverter defibrillator):

– En vanlig pacemaker får de patienter vars hjärtan slår för långsamt. Den operaras in ovanpå bröstmuskeln och stimulerar hjärtat med elektriska signaler när hjärtat slår för långsamt. Den nya tekniken med ICD hjälper i stället de patienter vars hjärtan ibland slår för fort.

Utmaning att hitta patienterna

Jämfört med till exempel USA och Tyskland är det relativt få patienter i Sverige som får en ICD-dosa inopererad menar Johan Brandt. Här i Sverige har vi ännu inte hittat alla patienter som borde ha en ICD-dosa. Det handlar om patienter som inte har några hjärtrytmrubbningar i dag men som riskerar att dö av plötsligt hjärtstopp på grund av att hjärtat plötsligt börjar slå för fort.

– Forskningen har inte kommit så långt än att vi säkert kan säga vilka patienter som har bäst nytta av ICD, men det handlar till exempel om patienter som har en skada i hjärtat efter ett tidigare hjärtstopp.

Kontakt via mobilen

2006 opererade läkarna i Lund in den första ICD-dosan i en patient. Dosan har försetts med en mobil uppkoppling till sjukhuset och data från ICD-dosan sänds varje dygn via telefonnätet till sjukhuset. På så sätt kan läkarna och pacemakersköterskorna fortlöpande få information om hur patientens hjärta fungerar. Skulle patienten få en allvarlig hjärtrusning larmas sjukhuset direkt och den ansvarige läkaren får besked via både sms, e-post och fax.

– Tekniken att kunna följa upp våra patienter på distans kommer att ändra vårt sätt att arbeta, säger Johan Brandt. Patienterna upplever detta som en ökad trygghet och behöver inte komma in för kontroller till oss lika ofta. Om man ville skulle egentligen samma teknik även kunna användas för vanliga pacemakers.

Ge patienten stöd

Johan Brandt berättar att nästa stora utmaning för forskarna är hur man förhåller sig etiskt och psykologiskt till olika avancerade behandlingar som sjukvården kan erbjuda i dag.

– En del patienter upplever dessa behandlingar som obehagliga och lite hotfulla. Vi behöver hitta dessa patienter och ge dem stöd med moderna metoder som till exempel KBT – kognitiv beteendeterapi. Nu är vi på väg från en fokusering på i första hand tekniken till att också se till hela människans behov.

NINA HULT

juni 2009