Förr var det inte ovanligt att läkare arbetade ett helt dygn i sträck under sin nattjour. I dag har tiden kortats på grund av nya arbetstidsregler. Men samtidigt har arbetsbördan ökat så att det sällan blir tid för sömn under nattjouren.
– I min avhandling har jag har tittat på hur snabbt läkare med nattjour återhämtar sig efter ett nattpass genom att studera bland annat hjärtfrekvens, stresshormon, ämnesomsättning och sömn.
Det visade sig att först efter två dagar låg värdena på en normal nivå, berättar Birgitta Malmberg, specialistläkare vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Labmedicin Skåne.
I det korta perspektivet kunde läkarna hantera sin nattjour, men hur hälsan påverkas på lång sikt beror på många faktorer.
– Det finns en stor variation bland olika individer hur man klarar av att arbeta på natten. Tvärtemot vad många tror går det inte att ställa om dygnsrytmen till nattarbete. En period av nattarbete går faktiskt att jämföra med den jetlag som man får när man reser över flera tidszoner.
Trötthet, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen är vanliga besvär. Birgitta Malmberg menar att de flesta kan ta igen förlorad sömn genom att sova mer effektivt kommande nätter. Samtidigt berättar hon om ett oväntat fynd i studien.
– Vi såg att läkarna hade en förvånansvärt kort nattsömn efter ett vanligt dagpass. De sov i genomsnitt ungefär sex timmar. Har man en sömnbrist i kroppen när man går på sitt nattpass blir det extra belastande. Det finns en gräns för hur mycket kroppen orkar med.
Därför är det viktigt att arbetsschemat skapar förutsättningar för återhämtning. Trenden tycks gå mot allt kortare nattpass.
– För att i längden orka med kan man behöva minska längden på nattjouren ytterligare.
Text: NINA HULT
Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 5/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.
