Det första numret 2014 av Bulletin från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö hade temat ”Förskolemiljöer”. Vi återpublicerar fyra artiklar från detta nummer i samband med vårt tema om miljön i förskolan. 

Intervju med Greta Smedje, chef vid enheten miljöhälsa, Folkhälsomyndigheten:

Vilka områden kring inomhusmiljön på förskolor behöver prioriteras?

Det är svårt att definiera enstaka områden, men frågor som rör fukt- och mögelproblem är mycket viktiga när det gäller förskolor. I dagsläget bedöms 40 procent av dagens förskolor ha fuktproblem och ytterligare 40 procent har en konstruktion som innebär en förhöjd risk för fuktproblem.

Anledningen till detta är att man på 70-talet började bygga ut förskoleverksamheten kraftigt. Denna jättesatsning medförde att väldigt många förskolebyggnader kom till på kort tid och med likartade fuktkänsliga konstruktioner, som medfört att vi nu har ett stort bestånd med fuktskadade förskolebyggnader att åtgärda.

Ett annat viktigt område är förskolebarnens exponering för kemikalier, metaller och hormonstörande ämnen.

Folkhälsomyndigheten har genomfört en pilotstudie tillsammans med Kemikalieinspektionen kring förekomsten av kemikalier i förskolan (Rapport 8:13: Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan). Denna studie visade bland annat att det fanns relativt höga halter av ftalater och bly i damm; halter vilka skulle kunna innebära en hälsorisk för barn.

I den aktuella studien visade sig blyet komma från de gamla vilomadrasserna och deras plastöverdrag, medan ftalaterna förmodligen har flera källor.

Varför saknas det riktlinjer kring antal barn per  kvadratmeter inom förskolan?

Detta är en ständigt återkommande fråga som även den härrör från den stora utbyggnaden av barnomsorgen på 70-talet. Vid denna tidpunkt hade Socialstyrelsen totaluppdrag kring hur barnomsorgen i förskolan skulle bedrivas, bland annat tog man då fram en ytnorm (yta per barn). Denna form av detaljerade normer har politikerna därefter frångått; i dagsläget ställer man istället funktionskrav om att miljön skall vara ”bra” och ”hälsosam” etc.

Vad som är tillräcklig yta per barn anses vara en pedagogisk fråga snarare än en hälsofråga; och beror på vilken pedagogisk verksamhet som bedrivs i lokalerna. Exempelvis kräver stillasittande aktiviteter mindre yta per barn än mer fysisk aktivitet. För ett antal år sedan flyttades ansvaret kring den pedagogiska verksamheten i förskolan från Socialstyrelsen till Skolverket varför denna fråga numera ägs av dem.

Det vore önskvärt med en ytnorm inom förskolan eftersom vi just nu upplever en negativ utveckling kring yta per barn; både när det gäller inomhus- som utomhusmiljön.

Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning kring utformningen av utemiljön vid skolor och förskolor, och i det arbetet kommer Folkhälsomyndigheten att delta, men motsvarande uppdrag för inomhusmiljön saknas.

Hur kommer ni att arbeta med förskolornas inomhusmiljö framöver?

När det gäller förskolorna just nu är det mest löpande arbete. Vi har ett förslag kring ”Allmänna råd kring städning i skolor och förskolor” ute på remiss just nu och eventuellt kommer vi fortsätta med studier av kemiska ämnen inom förskolan.

Resultaten från det pågående nationella tillsynsprojektet som pågår i landets skolor kommer man även att kunna ha nytta av inom förskolan.

Text: EMILIE STROH, Yrkes- & Miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin i Lund

Artikeln är återpublicerad från Bulletin, som är ett nyhetsbrev från Arbets- och Miljömedicin (AMM) i Lund och Yrkes- och Miljödermatologi (YMDA) i Malmö. Nyhetsbrevet innehåller information om verksamheten och den forskning som bedrivs vid båda enheterna. Det ger också utblickar i aktuella frågor inom området. Bulletin ges vanligtvis ut med fyra nummer per år.