Det var inga skillnader i livskvalitet, symtom, sjukhusinläggningar eller dödlighet mellan gruppen lungsjuka som fick syrgasbehandling hemma under dygnets alla timmar, och den som fick samma behandling under 15 timmar per dygn.
– Detta får stor påverkan för patienter med KOL och andra lungsjukdomar som långtidsbehandlas med syrgas hemma, konstaterar Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet som lett studien .
I Sverige påbörjar varje år cirka tusen personer med svår syrebrist syrgasbehandling i hemmamiljö. Patienten ska ha på sig syrgasgrimman dygnet runt, vilket ofta upplevs begränsande. Dessutom är gasen kall och torr, vilket kan orsaka besvär såsom torrhet, sår och inflammation i luftvägarna. Apparaterna låter och upplevs av en del som stigmatiserande.
Syftet med behandlingen är att förlänga livet, men praxis skiljer sig åt och vetenskaplig evidens för behandlingen har varit bristfällig.
God följsamhet och inga skillnader
I en randomiserad, stor kontrollerad multicenterstudie har forskarna nu undersökt skillnaden mellan två grupper som på grund av sjukdom inledde behandling med syrgas. Totalt 241 patienter från 20 olika kliniker i Sverige slumpades till syrgasbehandling i antingen 24 timmar per dygn (117 personer) eller 15 timmar per dygn (124 personer). Patienterna följdes under ett års tid och alla som inkluderades fullföljde studien. Följsamheten till den ordinerade dagliga behandlingstiden var hög.
– Det fanns inga skillnader mellan grupperna när det gäller sjukhusinläggning eller risk att dö. När vi jämför självrapporterad livskvalitet och fysisk aktivitet, symtom och trötthet hos patienterna ser vi inte heller skillnader eller tecken på fördelar om man använder syrgas under längre tid än 15 timmar per dygn, säger Magnus Ekström, forskare i palliativ medicin och lungmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare inom Region Skåne.
Äldre studier visade annat
Resultaten skiljer sig från tidigare studier som genomfördes på 1970-talet och som antydde att dygnet-runt-behandling skulle öka överlevnaden.
– De äldre studierna var små och innefattade bara patienter med KOL, inte minst för att det är svårt att rekrytera så svårt sjuka personer till en randomiserad studie. Sedan skiljde sig patienterna som ingick i de äldre studierna åt från de som startar behandling med hemsyrgas nu för tiden. Styrkan med den här studien är att vi lyckats inkludera dubbelt så många patienter, och som representerar hur det ser ut i dag då många av de som får syrgasbehandling i hemmamiljö är äldre, har även hjärtkärlsjukdomar och är kvinnor, säger Josefin Sundh, docent vid Örebro universitet och lungläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro, som är medansvarig för studien.
Syrgas nattetid
– Den grupp som behandlades med syrgas 15 timmar per dygn fick detta nattetid, då man generellt sett syresätts sämre. Resultaten visar att det verkar säkert att vara utan syrgas en ganska stor del av dygnet för den här typ av patienter. Detta är viktigt eftersom det kan minska biverkningar av behandlingen och gör att patienterna kan anpassa den mer till sitt dagliga liv, säger Magnus Ekström.
I studien har forskarna utgått från det nationella kvalitetsregistret för patienter med andningssvikt, Swedevox. Forskarna går nu vidare och undersöker om behandling med högflöde av uppvärmd och mindre torr syrgas nattetid kan förbättra prognos samt hur patientgruppen mår.
Länk till vetenskaplig publikation: “Long-term oxygen therapy for 24 or 15 hours/day in severe hypoxemia”
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet