Så länge vaccinerna inte nått ut överallt fortsätter SARS CoV-2-viruset att orsaka sjukdom och död. Men så länge spridningen är fortsatt hög ger det också viruset större spelrum att mutera.
– Vi har lärt oss mycket under pandemin, och det är helt fantastiskt att flera vaccin tagits fram så snabbt. Däremot är det problematiskt med fördelningen. Vissa länder har köpt upp väldigt mycket medan andra står utan. Vi ska inte glömma bort att människor blir sjuka och att viruset muterar överallt, även i låginkomstländer, säger Patrik Medstrand, professor i klinisk virologi vid Lunds universitet.

Virus muterar, det är mer regel än undantag. Men hur uppstår en ny mutation och vad innebär det?

– När ett virus replikerar, gör kopior av sig självt, förändras det ibland genetiskt, då uppstår mutationer. Ju mer virus sprider sig i befolkningen, desto fler individer passerar viruset igenom. Det leder till att antalet replikationer ökar, och därmed ökar risken för att de förändras, säger Patrik Medstrand, professor i klinisk virologi vid Lunds universitet och virolog vid Medicinsk Service i Region Skåne.

Han initierade den biobank som satts upp vid klinisk mikrobiologi, Region Skåne (se fakta) där covidprover från smittade patienter sparas.

– Vi undersöker bland annat genetisk diversitet hos viruset och har följt virusförändringarna i Skåne sedan förra sommaren 2020. Det var uppenbart redan i början att det skulle komma nya mutationer. Men vi kände inte till hur snabbt det skulle ske. Just nu ser det ut som om den så kallade brittiska varianten (linje B.1.1.7) är det mest förekommande.

En mutation innebär alltså genetiska förändringar i DNA:t eller, som i fallet med SARS-CoV-2, RNA:t i viruset som uppkommer spontant. De flesta sådana genetiska förändringar som uppstår i ett virus har ingen, eller liten, påverkan på virusets egenskaper. Men hittills har forskare runt om i världen rapporterat om 13 intressanta SARS CoV-2-varianter där mutationerna skett i piggarna, de som kallas spikes, som är viktiga för att viruset ska infektera våra celler.

– Det är också mot spike som våra vacciner är riktade, och därför blir det genast lite oroligt när en ny spike-mutation etablerar sig, konstaterar Patrik Medstrand.

Har egen korrekturläsning

I skrivandes stund har man identifierar och beskrivit ett hundratal förändringar av SARS-CoV-2 runt om i världen som skiljer sig från det första viruset i Kina.

– Viruset har uppskattats förändra sig i den mänskliga befolkningen med en hastighet av cirka två nya mutationer per månad. Som förväntat när viruset tillåts att fortsätta att spridas, konstaterar Patrik Medstrand.

Coronavirusets genom består av enkelsträngat RNA med cirka 30 000 ”bokstäver”. När virus infekterar en cell kopieras dessa och då finns risk att bokstäverna skrivs fel. SARS-CoV-2, viruset som orsakar Covid-19, har förändrats långsammare än andra RNA-virus såsom HIV eller influensavirus.

Patrik Medstrand förklarar att det delvis beror på att SARS-viruset har som en intern korrekturläsning som kan korrigera misstag när viruset gör kopior av sig själv. En sådan mekanism brukar vanligtvis inte finnas hos RNA-virus och forskare fortsätter nu studera denna för att bättre förstå hur den fungerar.

– Hade inte korrekturläsningsfunktionen funnits skulle många fler mutationer uppstå, säger Patrik Medstrand.

Därför blir en del djurvirus farliga för oss

Det finns en stor mängd virus hos djur och vissa djur är bättre reservoarer (behållare) av virus än andra. Fladdermöss kan bära på många olika virus, utan att bli sjuka av dessa. För att ett sådant virus ska kunna infektera oss människor, behövs ofta en mellanvärd. Så var fallet för 20 år sedan, då det första SARS-viruset började sprida sig hos människor efter att ha anpassat sig hos mårddjur. Och så är det säkerligen även med det nuvarande pandemiska SARS-viruset, även om mellanvärden ännu inte har identifierats, berättar Patrik Medstrand.

– Sådana här ”nya” virus är ofta mycket smittsamma för människor, eftersom vårt immunsystem inte tidigare har stött på dem och har därmed inte någon immunitet mot dem, säger Patrik Medstrand.

Men en mutation behöver inte per automatik innebära att viruset blir farligare.

– Det kan vara så att virus muterar så att det bättre kan etablera sig hos en värd, men det i sig innebär inte att värden måste bli sjukare av den nya varianten, vilket verkar vara fallet med den så kallade brittiska varianten.

Vad är viktigt att reda ut när det uppstår nya mutationer?

– Man vill förstå mer generellt vad den innebär för virusets funktion, särskilt om mutationen uppstår i ett kritiskt område av virusets genetiska kod. Dels handlar det om att förstå evolutionära aspekter om hur virusvarianten etablerar sig i en population, dels hur den nya varianten påverkar vaccinationerna och i förlängningen om det får betydelse för behandling, säger Patrik Medstrand.

Vacciner på rekordtid – får inte bli förgäves

I slutet av 2019 dök det första coronafallet upp i kinesiska Wuhan och i februari förra året rapporterades att tio städer i Italien stängde sina offentliga platser på grund av coronaviruset. Den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet i Sverige. Nu har det gått drygt ett år sedan dess och idag är fyra vacciner godkända hittills i Sverige och EU och fler är på väg. Ett imponerande arbete som kunnat gå så snabbt bland annat då enorma resurser och många forskare både inom sjukvården, akademin och industrin fokuserat på att lösa problemet. Men även om vaccinens intåg på arenan är en ”game changer” så har vi en bit kvar till målsnöret. För ingen är säker förrän alla är säkra.

– En sak som irriterar mig mycket är att vi tycks glömma bort är att vi alla lever i en och samma värld värld. Om viruset får fortsätta att härja i de fattiga delarna av världen, kommer det att leda till många dödsfall där och så kan viruset fortsätta mutera och komma tillbaka som ett brev på posten till oss. Och då kanske inte de vaccin vi tagit fram fungerar… Man ska heller inte glömma att även om denna pandemi ebbar ut så innebär det inte att det inte kommer nya pandemier, så våra moderna samhällen bör se över sina etiska principer, internationella samarbeten och generella beredskap, säger Patrik Medstrand.

AV: TOVE SMEDS