Kraftig övervikt leder till att hjärtat tvingas jobba hårdare för att hålla igång kroppen. Samtidigt kan inre processer i hjärta och kärl spä på risken för infarkt, stroke och andra sjukdomar.

Hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, hjärtflimmer – alla tillhör familjen hjärt-kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Den som är kraftigt överviktig löper större risk att drabbas. Varför?

Grav övervikt och dålig kondition sliter på hjärta, kärl och lungor som måste jobba mer för att hålla igång kroppen. Men hjärt-kärlsystemet utmanas också av åderförfettningen, i vardagligt tal åderförkalkning, som är en smygande orsak till flera av sjukdomarna.

– Åderförkalkning drabbar alla som lever i välfärdssamhällen. Det sker långsamt med stigande ålder. Både genetiskt arv och livsstil har betydelse. Men den som är kraftigt överviktig är extra utsatt, berättar Jan Nilsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet.

Åderförkalkningen främjas när kroppen inte kan eller behöver göra av med all energi den får via maten. Överskottet lagras delvis som fett, medan resterande del cirkulerar fritt i blodet i form av skadliga fettsyror. Levern har en viktig funktion, den kan förpacka fettsyrorna så att de lämnar kroppen den naturliga vägen. Men den klarar inte att ta hand om hela överskottet. Det cirkulerande fettet avlagras efter hand i blodkärlsväggarna där det bildar s.k. plack som kan brista och leda till blodproppar när innehållet via blodet förs ut och orsakar stopp i trängre kärl kring t.ex. hjärtat eller hjärnan.

Inflammation förvärrar åderförkalkningen

Ny forskning har gjort det allt tydligare att kroppens överskottsfett inte är intakt och oföränderligt – i fettet startar olika inflammatoriska förlopp som kan förvärra åderförkalkningen.

– Upptäckten gjordes först på diabetespatienter där insulinresistens går hand i hand med ökad inflammation. Sedan har det visat sig att samma typ av inflammation kan uppstå hos kraftigt överviktiga utan diabetes, förklarar Jan Nilsson.

Inflammationen kan bl.a. påverka fettsammansättningen så att halten av det skadliga LDL-fettet ökar, mer känt som det onda kolesterolet. Åderförkalkningen påskyndas då eftersom LDL är extra bra på att ta sig in och fästa i kärlväggarna, där det efterhand samlas och bildar plack. Inflammationen gör dessutom placken sköra så att de lättare brister, vilket ökar risken för blodpropp som i värsta fall leder till hjärtinfarkt eller stroke.

Även bukfettet skadar

Det är inte bara de fetter som cirkulerar i blodet som långsamt förkalkar ådror och kärl. Forskning visar att även det s.k. bukfettet av allt att döma spelar en roll.

– Bukfettet ligger insprängt mellan tarmar och organ och kan frisätta inflammatoriska ämnen som kan skada kärlväggen och bidra till åderförkalkning, säger Jan Nilsson.

Stora framsteg har gjorts inom hjärt-kärlvården de senaste decennierna. Det finns t.ex. mediciner mot högt blodtryck och andra läkemedel som kan reglera blodfettnivåer. Rökningen, som är en välkänd riskfaktor, är alltjämt ett hot men ett minskande sådant. Att ändra på kostvanor och att minska stillasittandet har varit svårare.

– Fetma och kraftig övervikt ökar, det är nu på väg att bli den dominerande riskfaktorn för hjärtkärlsjukdom. Vi behöver både främja en sundare livsstil och framtagandet av nya läkemedel som kan motverka övervikt och minska åderförkalkningen, säger Jan Nilsson.

Läs även: Hjärt-kärlproblem vanligt bland både kvinnor och män

Text: BJÖRN MARTINSSON

Foto: Andreas Edsfeldt (åderförkalkat plack); Roger Lundholm (porträtt)