”Depression och självmordsbenägenhet beror på en obalans i hjärnans signalsystem och en brist på ämnet serotonin” har det sagts de senaste 20–30 åren.
Men lundaforskarna Lil Träskman-Bendz och Lena Brundin ifrågasätter detta etablerade budskap. De tror i stället att en inflammation i hjärnan ligger bakom.
I en uppmärksammad studie visade lundaforskarna förra året att både depressionspatienter och patienter som försökt ta sitt liv hade betydligt mer inflammatoriska ämnen i ryggmärgsvätskan* än friska personer. Allra högst var halterna hos patienter som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.
Men om en depression orsakas av en inflammation, så borde den också kunna behandlas med inflammationsdämpande medel.
– ”Tror ni att ni kan bota depressioner med Ipren?” har somliga kritiker sagt. Och riktigt så enkelt är det ju inte … men det är faktiskt ett helt vanligt antiinflammatoriskt läkemedel vi i första hand kommer att prova, säger Lena Brundin.
Medlet testas nu på en liten grupp personer i Lund. Om testet utfaller väl ska man fortsätta med ett större antal patienter.
Tanken inte ny
Att en inflammation kan orsaka psykiska problem är inte en helt ny tanke. Redan för länge sedan noterade läkarna att patienter med syfilis i nervsystemet också påverkades psykiskt, och mer nyligen har man funnit att cancerpatienter blivit deprimerade efter att ha fått immunpåverkande medicin.
Lil Träskman-Bendz själv fann också redan för 20 år sedan avvikande halter av inflammatoriska ämnen hos personer som försökt begå självmord. Ändå har tanken på ett samband mellan inflammation och depression haft svårt att få insteg i forskarvärlden.
– Ett skäl är väl att många inom psykiatrin velat söka roten till psykiska sjukdomar bara inom psyket, inte i kroppen. Ett annat är att man på 70-talet fann tecken till en brist på serotonin och dopamin hos patienter med depression, och då trodde man att problemet var löst, säger Lena Brundin.
Serotonivåerna i hjärnan förändras
Det fyndet ledde till utvecklingen av de s.k. SSRI-medlen som förbättrar balansen i hjärnans signalsystem. Medlen mottogs med stora förhoppningar men har så småningom visat sig otillräckliga: de ger inte en tillräcklig hjälp åt ens hälften av de patienter som behandlas.
Forskningen har inte heller kunnat ge någon enhetlig bild av hur och varför serotoninnivåerna i olika delar av hjärnan förändras vid en depression.
– Det finns en mängd isolerade fynd som inte stämmer särskilt bra överens. Men om en inflammation i stället är grunden till problemet, och serotoninsystemet påverkas först i ett andra steg, så kan bilden kanske bli mer förklarlig, menar Lena Brundin.
Varierande orsaker
Orsaken till den inflammation som sätter igång processen kan variera, tror lundaforskarna. Det kanske är en allvarlig influensa, eller en autoimmun sjukdom som reumatism, eller en svår allergi som sätter igång en inflammation i kroppen.
Troligen krävs också en viss genetisk sårbarhet, dvs vissa genvarianter som gör somliga personer känsligare än andra. Är det då inte skrämmande att tänka sig att en vanlig influensa på sikt kan leda till en depression? Nej tvärtom, menar Lena Brundin:
– Om jag råkade ut för nedstämdhet och självmordstankar, men visste att de kanske orsakats av en inflammation, så skulle jag ju inte behöva känna mig som ett maktlöst offer för ett obegripligt mörker. I stället skulle jag kunna hoppas att depressionen antingen kunde gå över av sig själv, eller behandlas med ett antiinflammatoriskt medel.
Text: INGELA BJÖRCK
