Hans resultat ifrågasattes och kallades för science fiction. Idag har plastikkirurgen och forskaren Håkan Brorsons metod – att fettsuga patienter med lymfödem – spridit sig till flera andra länder.
En arm som svullnat till dubbel storlek. Svårigheter att röra sig och att ha på sig vanliga kläder. Begränsningar i det sociala livet. Lymfödem kan innebära mycket lidande för den som drabbas. Och länge fanns det ingen effektiv metod för att behandla ödem.
Tidigare var den vedertagna sanningen att lymfödem enbart bestod av vätska, och att ödemet skulle behandlas med kompressionsstrumpor och massage. Men Håkan Brorson, överläkare inom plastikkirurgi på Skånes universitetssjukhus (Sus) och docent vid Lunds universitet, skulle ändra på det när han i början av 1990-talet började studera kopplingen mellan fett och lymfödem.
– Med hjälp av magnetkamera kunde jag se att lymfödemet på de undersökta patienterna till 90 procent bestod av fett, inte vätska. Då tänkte jag: ”det här måste kunna fettsugas bort”.
Något liknande hade aldrig gjorts tidigare. Och det var en fördel, menar Håkan Brorson.
– I och med att det inte fanns några studier på detta hade jag inget jag behövde förhålla mig till. Jag kunde tänka fritt och vågade testa min idé.
Fakta lymfödem
Lymfödem kan vara antingen primära (medfödda) eller uppkomma efter behandling (sekundära).
Sistnämnda är vanligast och kan uppkomma efter cancerbehandling av framför allt bröstcancer, gynekologisk cancer, prostata- och peniscancer, malignt melanom eller efter tumörer i huvud/hals. Beroende på hur många lymfkörtlar som tas bort och om man strålar patienten, varierar förekomsten. Majoriteten av de drabbade är kvinnor.
Källa: Nationellt vårdprogram för lymfödem
Vrida tillbaka klockan
På den första patienten sögs närmare två liter fett ur armen. Därefter följde flera andra operationer, alla med lyckat resultat. Teorin bakom fettnybildningen är att den ansamlade lymfvätskan leder till kronisk lokal inflammation, och att vissa gener ”slås på” så att stamceller omvandlas till fettceller.
– Målet med fettsugningen är att ta bort fettet och på så sätt vrida tillbaka klockan till den tidpunkt då lymfödemet började. När jag opererat den första patienten och såg resultatet ville jag göra som Arkimedes i badkaret och ropa ”Heureka!” (Jag har funnit det! reds.anm).
Men forskarvärldens reaktion på Håkan Brorsons upptäckt var minst sagt ljummen. Tron på att lymfödem enbart består av vätska var stark. Vid världskongressen i lymfologi i Madrid 1997 menade man att han hade manipulerat bilder som visade allt fett som sugits ur en arm. Det han sysslade med påstods vara science fiction. Och ytterligare en kollega menade att fettet berodde på att svenskarna måste ha högt fettintag i sin kost.
– Jag var inte riktigt beredd på det. Jag hade förväntat mig att kollegorna skulle göra high-five när jag presenterade resultaten. Det är inte konstigt att man förhåller sig avvaktande till nya idéer, men jag tyckte att mina siffror och bilder talade för sig själva.
Fakta fettsugning vid lymfödem
För att undersöka om ett lymfödem kan fettsugas görs ett test som kallas ”pitting”, då ett finger trycks ner hårt i lymfödemet. Blir det en grop i huden innehåller ödemet en stor andel vätska. Patienten behandlas då med daglig bandagering tills vätskan försvunnit. Detta följs av en tid med kompressionsstrumpa. Om svullnaden fortfarande trots denna behandling fortfarande är stor och besvärande, är patienten aktuell för fettsugning.
Blir det ingen grop i huden anses ödemet till största delen bestå av fett och patienten kan fettsugas.
Följt patienter i många år
Håkan Brorson insåg att han behövde göra fler studier och följa patienterna under längre tid för att få genomslag för sin metod. Under årens lopp har han och hans team kommit med flera forskningsresultat som visar att metoden är framgångsrik.
– Vi har nu som mest 25 års uppföljning på de patienter som opererats och deras lymfödem har inte kommit tillbaka.
Och sakta men säkert har kollegor runt om i världen börjat ta till sig metoden. Håkan Brorson har hållit utbildningar i flera länder, och med jämna mellanrum kommer utländska team till Sus för att lära sig metoden. Till Sus kommer även utländska patienter för att opereras, främst från Danmark, Norge och Polen, men även från USA, Australien och flera afrikanska länder. Idag har 177 patienter med lymfödem på armarna och 122 med ödem på benen opererats på Sus.
– Det finns mer att göra. Bland annat undersöker vi nu varför det förekommer en liten ökad mängd fett inne i musklerna vid ett lymfödem. Vi planerar också ett projekt tillsammans med kollegor vid Macquarie University i Sydney för att undersöka gångstilen hos de med benlymfödem, eftersom gångstilen kan förändras mycket efter att man opererats. Vi tittar också närmare på vilka kompressionsstrumpor som är mest hållbara.
För även om fettsugningen tar bort svullnaden, måste patienten bära strama kompressionsstrumpor livet ut.
– För de allra flesta patienter är det en liten uppoffring att göra för att kunna leva ett liv utan lymfödem, säger Håkan Brorson.
Text: REBECKA SJÖBERG
Foto: Patientbilder, Skånes universitetssjukhus; Illustration av fettceller, iStock/Design Cells
Vetenskapliga artiklar
Liposuction Treatment of Lymphedema.
