Foto: istock.com/MAYA23k

Smärta är ett ord som rymmer mycket. Vi känner den akut när vi bränner handen eller får huvudvärk, den kan utgöra ett långvarigt problem som hindrar oss i vardagen – och vi upplever en känslomässig smärta när vi tvingas ta avsked av en nära vän som står inför döden. 

Den internationella smärtorganisationen International Association for the Study of Pain, IASP, definierar smärta som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada.

I det här numret presenterar vi delar av den smärtforskning som pågår vid Lunds universitet, Malmö universitet och inom sjukvården i Region Skåne.

I grunden är smärtan vår vän, den fungerar som ett skyddssystem – och utan den hade vårt liv blivit farligare. Problemet är när skyddssystemet övertolkar signaler och smärtan blir långvarig. Marcelo Rivano Fischer och Åsa Ringqvist berättar mer på nästa uppslag om hur detta fungerar och hur de hjälper patienter med långvarig smärta.

Det är inte konstigt att man drar sig för att röra sig när det gör ont, speciellt om smärtan är långvarig, och studier visar att en del äldre med smärtproblematik drabbas av rörelserädsla. Samtidigt gynnar fysisk aktivitet livskvaliteten, så därför kan man behöva hitta nya sätt att vara aktiv vid långvarig smärta. Läs mer om detta i intervjun med Ulf Jakobsson (sidan 10).

Smärta är nära förknippat med rädsla – blir vi rädda kan smärtan kännas mer. Så hur hjälper man ett barn som är rädd inför sjukhusbesöket? Karin Enskär berättar om hur en känsla av kontroll kan hjälpa barnet i sådana situationer (sidan 15).

I detta nummer har vi även med ett kortare tema om risker. Hur ska man kunna skilja mellan väl underbyggd fakta och tomma hälsolarm? Vad kan vi veta med säkerhet – och hur bra är vi egentligen på att fatta vardagsbeslut? Temat hittar du mot slutet av tidningen.

Vi som arbetar med tidningen önskar dig en trevlig läsning.
Och hör gärna av dig till oss med förslag på forskning du vill läsa mer om!

Av: TOVE SMEDS