När ett nej inte uppfattas, eller tolkas som något annat, när signalerna i den ordlösa kommunikationen feltolkas och leder till sexuella möten som den ena parten inte ville vara med om. Det handlar om oklara sexuella situationer – men varför uppstår de?

I en nystartad studie ska forskare vid Malmö högskola undersöka hur unga människor resonerar kring gränsdragningar i sexuella situationer. Charlotta Holmström och Lars Plantin vill synliggöra varför den här typen av situationer uppstår och hur det kommer sig att kommunikationen inte fungerar.

– Vi lever i ett samhälle som präglas av en rad olika, ibland motstridiga normsystem. Parallellt med att det exempelvis i media förmedlas budskap om kvinnors sexuella handlingsfrihet, så brottas många unga kvinnor med rädslan för att få dåligt rykte. Detta kan ses som ett exempel på hur det som sker i ungdomars sexuella möten påverkas av olika normsystem gällande kön och sexualitet. Det kan leda till svårigheter i kommunikationen, säger Charlotta Holmström, forskare vid Malmö högskola.

Diskutera olika sexuella situationer

Studien kommer att genomföras i fokusgrupper, det vill säga mindre diskussionsgrupper, där ungdomar 18–19 år gamla kommer att få diskutera 3–4 olika problematiska sexuella situationer. Med problematiska situationer menas här allt som ryms i gråzonen mellan en otvetydig våldtäkt till att någon känner att det som hände i natt i efterhand inte alls känns bra.

Forskarna kommer att rekrytera ungdomar från olika gymnasieskolor och planerar för 8–10 fokusgrupper. Fokusgrupperna kommer att representera ungdomar från såväl storstad som landsbygd, med olika kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och utbildningsinriktning. Studien beräknas pågå i tre år.

Hur är det tänkt att resultaten från studien ska användas?

– Flera olika yrkesgrupper behöver få fördjupad kunskap kring hur ungdomar tänker kring gränsdragningar och samtycke i sexuella möten. Det kan vara personal inom sjukvård, socialtjänst, rättsväsendet eller skola. I skolan tänker vi oss också att materialet ska kunna användas i sex- och samlevnadsundervisningen – att ungdomar ska få möjlighet att resonera kring olika oklara situationer och diskutera möjliga vägar att hantera dessa, säger Charlotta Holmström.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Coachella, Jared Eberhardt