Kvinnor önskar att de visste mer om klimakteriet, innan olika symtom som hjärtklappning, sömnstörningar och humörsvängningar dök upp. Dessutom tyckte de att det var svårt att hitta rätt i vården. Det visar en studie vid Lunds universitet.

– Det som överraskade mig var att många var så oförberedda, säger Anette Lycke, barnmorska sedan 30 år tillbaka som tillsammans med

Annika Brorsson, forskare i allmänmedicin, står bakom studien om kvinnors upplevelser av klimakteriet.

Klimakteriet pågår för många mellan fem till tio år före och efter menopaus, alltså sista mensen. Det är längre än vad de flesta är medvetna om.

­ – Kvinnorna var inte alltid på det klara med om de var i klimakteriet eller inte. De kände inte heller till att symtomen ofta börjar flera år innan menopausen, säger Anette Lycke.

Genom intervjuer med svenska kvinnor mellan 45 och 59 år har forskarna undersökt hur klimakteriet upplevs fysiskt och psykiskt, och hur vården fungerar. Fjorton kvinnor delades in i tre fokusgrupper. De hade alla någon form klimakterie-besvär. Generellt så upplever 75 procent av kvinnor besvär under övergångsåldern, medan 25 procent inte gör det, utan bara märker att mensen försvinner.

– Det är en fin gräns mellan att beskriva klimakteriet som en naturlig fas och att negligera dem som har  problem.

Svårt komma till i vården

Kvinnorna uppgav att innan de vände sig till vården med sina besvär hade de letat kunskap på andra ställen.

– De pratar med väninnor, sin mamma, läser böcker, lyssnar på poddar och letar hälsoinformation via nätet och sociala medier.

Att hitta rätt i vården är snårigt. Ska man vända sig till vårdcentralen, gynekolog eller barnmorska? Barnmorskor har kunskap om klimakteriet och kan ge bra information, men får inte skriva ut hormonbehandling. Det kan en läkare på vårdcentralen göra, men ofta vill de skicka vidare till experterna, gynekologerna. Och gynekologer är det stor brist på vilket leder till långa väntetider. I Skåne ska vårdcentraler ta sig an klimakteriebesvär, men där är ofta kunskapen begränsad.

– Mer otydliga symtom som hjärtklappning och depression kan bero på flera andra saker, som behöver uteslutas först. Men sedan behöver vårdpersonalen ta på sig klimakterieglasögonen.

Vill veta mer om alternativ

Behandling med östrogen och gestagen är effektivt mot alla klimakteriebesvär. Sjukvården i Sverige är restriktiva med att rekommendera naturläkemedel, eftersom det inte finns lika mycket forskning på dem som på hormonbehandling.

­– Många naturläkemedel är potenta, de ger effekt. Men vi vet inte vilka risker de för med sig på lång sikt. Det är rimligt att tänka att ju bättre effekt, desto större risk för biverkningar.

­­Det finns en generell hormonskräck i Sverige och den visar sig också när det gäller klimakteriet.

–  Kvinnor vill ha mer information om alternativ som träning, bra mat och naturläkemedel. Här finns ett gyllene tillfälle att prata om hälsovanor mitt-i-livet och om vilka behandlingar som är effektiva och forskade på.

Innan de sökte vård hade kvinnorna i studien försökt dämpa sina symtom på olika sätt. När de tränade regelbundet skattade de sin hälsa högre.

–  De hade tränat, försökt minska på stress, och ofta provat naturläkemedel.

Humöret och sömnen jobbigast

Vallningar, svettningar och oregelbunden mens var symtom som de flesta var medvetna om. Men inte att det som händer i kroppen under klimakteriet för många kvinnor leder till en rad andra psykologiska och fysiska besvär.

– Det var inte alltid de kände till att hjärtklappning, depression och humörsvängningar kan vara en del av klimakteriet.

När hormonproduktionen minskar blir skelettet mer skört och risken för benbrott blir större. Blodfetterna ökar, och många lägger på sig kilon runt magen som höjer risken för hjärt-kärlsjukdom. Slemhinnorna blir torrare, något som kan försvåra sexlivet och leda till problem med ögonen och munhälsan. Sömnen blir sämre och många väcks av svettningar på natten.

– Men det handlar inte bara om svettningar, en del vaknar för tidigt eller flera gånger under natten ändå.

Sömnen påverkar psyket samtidigt som sjunkande östrogen-produktion i sig kan sänka humöret. Depression, utbrändhet och sjukskrivningar är vanligare för kvinnor i övergångsåldern än i resten av livet.

– Humöret att bli låg och känslig var det värsta enligt de flesta i vår studie. De kände inte igen sig själva och hur de reagerade på stress. Andra upplevde sömnen som det största problemet, säger Anette Lycke.

Negativa attityder tynger

Både egna och andras attityder påverkar hur man upplever klimakteriet. I Asien kallas övergångsåldern för ”den andra våren” och bakom det ligger en mer positiv syn på åldrande och äldre kvinnor. Men i Sverige har klimakteriet fortfarande en dålig klang.

– Kvinnorna hade själva svårt att acceptera att de var i den fasen. De undvek ofta att prata om klimakteriet på jobbet för att inte få en negativ stämpel. Det gällde särskilt om man jobbade med många män. Och en del ville inte ens prata om det med sin partner.

Även själva förknippade de klimakteriet med åldrande och negativa förändringar i kropp och utseende.

– Det är också en tid för existentiella tankar, vem är jag och vad är meningen med resten av mitt liv?

Den andra våren

Men kvinnorna såg också fördelar: att slippa pms, mens och oro för att bli gravid. Kvinnorna menade att klimakteriet sammanföll med en tid i livet då mer kunskap och erfarenhet gav en större säkerhet. Samtidigt växte friheten när barnen gick mot vuxenlivet.

– Det är en tid då man kan satsa på sig själv. Många har bättre självkänsla och självförtroende när de passerat klimakteriet.

Även när det gällde sexlivet fanns nyanser, trots torrare slemhinnor. Lusten kunde både minska och öka.

– Man vet vad man vill och känner sig trygg i sin kropp.

Humörsvängningarna var ibland svåra och kunde gå ut över partner och barn. Men det kunde även finnas en kraft i starka känslor. Att våga säga ifrån bättre, särskilt på jobbet, upplevdes ibland som positivt.

– Det är kvinnorna själva som avgör när humörsvängningarna är ett problem.

Hur man upplever klimakteriet beror förstås på hur mycket eller lite besvär man har. Men också hur man hanterar det.

­– Det är hjälpsamt att se det som en naturlig fas och försöka hitta det som är positivt i den här tiden av livet.

Mer kunskap behövs

Kvinnorna önskade att de hade vetat mer om klimakteriet innan olika symtom drabbade dem. Anette Lycke önskar att man skulle erbjuda kvinnor i 45-årsåldern riktade hälsosamtal. Men det behövs också en kunskapshöjning i samhället i stort.

– Vi behöver prata mer om klimakteriet på ett öppet och naturligt sätt. Kvinnor ska veta vad som händer med dem och var hjälpen finns, säger Anette Lycke.

TEXT: JENNY LOFTRUP

Länk till studien: Swedish women’s experiences of menopausal transition: A focus group study