De neutraliserande antikroppar som forskarvärlden hittills fokuserat på skyddar genom att blockera virusets förmåga att fästa in till våra celler. En studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att även icke-neutraliserande antikroppar kan ha betydelse för skydd mot SARS-CoV-2.
– Vi ser att många av de antikroppar som utvecklas som svar mot SARS-CoV-2 är så kallade opsoniserande, de signalerar till immunförsvarets fagocyter att ta upp och oskadliggöra viruset. Våra resultat tyder på att även icke-neutraliserande antikroppar, så länge de kan opsonisera, kan ge ett effektivt svar mot viruset, säger Pontus Nordenfelt, forskare vid Lunds universitet som lett studien.
I kampen mot SARS-CoV-2 och strävan att ta fram vaccin och behandlingar, har forskarvärlden fokuserat på neutraliserande antikroppar, som förhindrar att spikproteinet hos viruset binds till ytproteinet på våra celler. I ett stort samarbetsprojekt som letts av forskare vid Lunds universitet har man nu närmare studerat hur immunförsvaret oskadliggör virus med hjälp av fagocytos, förmågan att ta upp främmande partiklar, vid covid-19. Fagocytos kan liknas vid en städningsmekanism där immunförsvarets spelare oskadliggör potentiella hot, som bakterier och virus, och denna mekanism underlättas om det skadliga ämnet är markerat av en antikropp. Resultaten, som publiceras i ett temanummer i Frontiers in Immunology, tyder på att även de icke-neutraliserande antikropparna har betydelse vid bekämpning av SARS-Cov-2.
Immunförsvarsceller från patientplasma
Ur plasma från patienter som tillfrisknat efter covid-19, identifierades och särskildes immunförsvarsceller. Med hjälp av flera tekniker bland annat mikroskopi, masspektrometri, SPR, och ELISA kartlades vilka av dessa som interagerar med virusets spikprotein och var på proteinet som antikroppen binder. Därefter undersöktes hur dessa antikroppar påverkar fagocytos med hjälp av flödescytometri.
Spikproteinet
Forskarna beklädde mikrometerstora kulor med spikproteinet och såg då att själva dosmängden antikroppar som tillfördes påverkade fagocytosen, genom en mekanism som kallas opsonisering. Opsonisering är en immunförsvarsmekanism som innebär att när fler antikroppar binder in så förstärks fagocytosresponsen. Förvånande var att redan vid en relativt låg antikroppsnivå nås en maxnivå för denna opsonisering. Därefter såg forskarna att effekten avtog. Själva bindningen hos antikroppen fortsatte öka linjärt, även när fagocytosen avtog, vilket visade att det är något som spikproteinet gör som orsakar den minskade fagocytosen.
För att försäkra sig om att detta inte berodde på andra faktorer satte forskarna upp samma experiment fast nu med endast monoklonala antikroppar, då har man endast en sorts antikropp (klon) istället för den blandning av tusentals som annars finns normalt.
– Där ser vi samma trend. Upp till en viss nivå följer en linjär doseffekt av antikropparna. Därefter dippar det. Det är som att om man ger en för hög dos så får man inte den skyddande effekten, säger Wael Bahnan, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet, försteförfattare av studien.
Fynden stöds av experiment i möss där icke-neutraliserande antikroppar skyddade djuren från SARS-CoV-2 infektion.
– Det ser ut som att det händer något med spikproteinet som gör att interaktionen till de vita blodkropparna minskar, vilket leder till att immunförsvaret inte längre kan binda in och oskadliggöra viruset genom fagocytos. Liknande fenomen har beskrivits som prozoneffekten och har rapporterats i experiment med pneumokocker och malaria, men det har inte satts i samband med en minskning av fagocytos så det är inte säkert att den effekten relaterar till det vi observerar i våra experiment, säger Wael Bahnan.
Hur tolkar ni resultaten?
– Observationerna är intressanta och måste utredas vidare. Alltid när man får överraskande resultat behöver man vara ödmjuk och än så länge är detta en ”tänk-om-det-är-så”-artikel. Neutraliserande antikroppar är en central mekanism i kampen mot covid-19, men våra resultat tyder på att även icke-neutraliserande antikroppar kan skydda. Det skulle i så fall innebära att vi har ett bredare skydd från antikroppar än vad man hittills trott, vilket gör oss mindre sårbara för mutationer hos viruset. Det behöver undersökas vidare, säger Pontus Nordenfelt.
Den vetenskapliga artikeln
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Ingångsbild antikroppar: iStock/kote-feja