Det är svårt att upptäcka barnreumatism som har satt sig i käkleden. Om sjukdomen inte upptäcks i tid så kan tillväxten och funktionen påverkas i käken. I en ny avhandling har man undersökt käkledsinflammation mot en mängd olika faktorer med förhoppning att på sikt förbättra diagnostiken.

Barnreumatism eller juvenil idiopatisk artrit (JIA) är ovanligt, runt 200 barn insjuknar årligen i Sverige. De flesta leder i kroppen kan drabbas av den autoimmuna sjukdomen.

– När inflammationen satt sig i käkleden kan man få ont, uppleva stelhet eller få svårt att gapa. Man kan höra att det knäpper från leden. Men barn är ofta symptomfria även vid en pågående käkledsinflammation, berättar Alexandra Dimitrijevic Carlsson, som nyligen disputerat vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet.

Som specialisttandläkare i bettfysiologi är det till henne som barn med reumatism remitteras. Idag saknas etablerade och validerade kriterier för att identifiera käkledsinflammation, något som försvårar att sjukdomen upptäcks och kan behandlas.

– Om sjukdomen inte upptäcks i tid så kan tillväxten och funktionen påverkas i käken. Bland annat kan barnen få en liten underkäke och snett eller öppet bett. Därför är det angeläget att hitta metoder för att upptäcka en pågående inflammation.

Stress och oro hänger ihop med smärta

I sin avhandling har hon undersökt hur smärta och funktion i käksystemet är relaterat till en generell inflammationsaktivitet, psykosociala faktorer, biomarkörer i saliv och blod samt fynd från magnetkamerabilder. I studierna har det ingått 45 patienter med barnreumatism mellan 6 och 16 år, samt 16 personer i en frisk kontrollgrupp.

–  Vi har sett att stress, depression och oro hänger ihop med käkfunktion och smärta, vilket är viktig kunskap både för tandvården och sjukvården. Hos de patienter som hade smärta så kunde vi också se på magnetkamerabilder att de hade inflammation i käkleden.

Även studierna av biomarkörer i saliven, och mer specifikt av cytokinen IL-6, gav intressanta fynd.

–  Har man förhöjda nivåer av den här cytokinen så verkar det ha ett samband med att det finns en inflammatorisk aktivitet i käkleden. Det kan alltså vara en biomarkör som gör det möjligt att identifiera sjukdomen utan att ta ett blodprov, säger Alexandra Dimitrijevic Carlsson.

Länk till avhandlingen: ”The Temporomandibular Joint in Juvenile Idiopathic Arthritis – Psychosocial, Clinical, Imaging and Parotid Saliva Biomarkers”

Text: ANNA DAHLBECK 

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet