Det är livsviktigt att blod matchas rätt mellan blodgivare och mottagare. Men ändå händer ibland det att det uppstår oönskade reaktioner som forskarna inte kan förklara. Jennifer Ricci Hagman är en av de forskare som sysslar med ett ”detektivarbete” som spelar stor roll för patienten.

Hon har aldrig ångrat att hon till sist började forska efter många år som biomedicinsk analytiker. Jennifer Ricci Hagman har alltid haft intresse för att lösa problem och gräva djupare i komplicerade patientfall. Att forska tillfredsställer verkligen det behovet.

Jennifer Ricci Hagman forskar på halvtid som doktorand vid avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin på Lunds universitet. Resten av tiden arbetar hon som biomedicinsk analytiker på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, KIT.

– Patientaspekten har jag alltid med mig. Det är väldigt lätt, eftersom jag har en stark förankring i den kliniska verksamheten. Främst vill jag öka intresset för transfusionsmedicin och kunskapen om blodgrupper, säger hon.

Fantastiskt att forska

Hon tillhör en forskningsgrupp, under ledning av professor Martin L. Olsson, med mycket bred profil inom transfusionsmedicin. Hon känner att hon bygger vidare på tidigare forskning där allt nu vävs samman.

– Min del är bara en liten pusselbit av forskningen, men kan vi öka kunskapen om blodgrupper, framför allt AB0, kan det i förlängningen bidra till säkrare blodtransfusioner.

–Nu när jag har en del av min forskningsavhandling klar känns det fantastiskt. Jag önskar att fler biomedicinska analytiker vågar ta steget och börja forska, säger Jennifer Ricci Hagman, doktorand och biomedicinsk analytiker. I filmen berättar hon om sin forskning. Film: Liselotte Österlind.

En ”skog” av blodgrupper

Forskningen handlar om de livsviktiga röda blodkropparna, som transporterar runt syre i kroppen. Blodkropparna är också lite mystiska. Deras yta är täckt av strukturer, så kallade antigen eller blodgrupper. Strukturen påminner lite om en ”skog” på ytan.

– När man förstorar en röd blodkropp ser man att ytan är helt ”luddig”. Här i ”luddet” hittar vi våra blodgrupper, molekyler som fyller en rad kända, men också okända funktioner.

De mest kända blodgrupperna tillhör AB0-systemet. Du kan ha blodgrupp A eller B, en kombination som heter AB, eller så har du ingen av dessa och då har du blodgrupp 0.

– Det som gör dessa så viktiga är att vi alla har antikroppar i vår plasma mot den AB0 grupp som vi inte själva har. Att få blod som inte passar sitt eget kan vara livsfarligt, säger Jennifer Ricci Hagman.

Grupp 0 kallas ibland lite slarvigt kallat ”universalblod”. Egentligen syftar man här enbart på de röda blodkropparna, som tillhör grupp 0, inte plasman. Plasman från någon med blodgrupp 0 innehåller antikroppar mot både A och B. Universalblod, det vill säga. röda blodkroppar blodgrupp 0, kan ges till alla. Därför råder det ofta brist hos våra blodcentraler på just sådant blod.

Gör nya upptäckter

Jennifer berättar att forskare har lyckats tillverka ”universalblod”, ett gränslöst blod, genom att omvandla A och B blod till 0.Trots det visar det sig att man, i en del fall, ändå får oönskade reaktioner. Jennifers forskning handlar om att förklara dessa fenomen.

Ett annat exempel på forskningen är att hon i sitt detektivarbete hittar nya blodgrupper.

– Nyligen har vi identifierat exempelvis en ny blodgrupp! Den heter Ext B (Extended B) och är en förlängning av B blodgruppen, berättar Jennifer, med viss stolthet.

Hoppa ut i det okända

Vilka utmaningar finns för en forskare? Du måste vara lite envis för att hålla på med forskning, betonar Jennifer.

– Forskning handlar ju om 80 procent misslyckanden och 20 procent framgångar. Man får se till att man har bra kollegor och vänner som kan peppa en när det går trögt. Man får inte heller vara rädd för att hoppa ut i det okända och prova sådant man aldrig har gjort förut, summerar Jennifer Ricci Hagman.

Text: LISELOTTE ÖSTERLIND

Länk till mer information om Jennifer Ricci Hagmans forskning