Graviditeten var fullgången och Izabell Kovacs verkade frisk när hon föddes hemma i Helsingborg. Men hon åt inte. Två veckor senare upptäcktes ett hjärtfel och hon opererades akut. En tuff tid med sond i näsan och ständiga kräkningar följde. Vid tio månader fick Izabell gastrostomi, och livet vände till det bättre. Nu, nio år gammal, har hon kunnat ta bort knappen.
– Det bästa är att jag kan åka rutschkana på magen nu.

Två veckor gammal var Izabell slö och tagen. Hon hade då i stort sett inte ätit något alls. Bröstet tog hon inte, och flaskan var inte heller intressant. Föräldrarna fick höra att så kunde det vara, vissa barn är lite långsamma med att få upp aptiten. Men i Izabells fall upptäcktes en livshotande hjärtkomplikation, och akut operation i Lund följde. En genetisk undersökning visade lite senare även på ett medfött syndrom, som ytterligare bidrog till ätsvårigheten.

– Nässonden höll ju henne vid liv, och det var vi jätteglada för. Men det var extremt mycket jobb, dygnet runt. Vi gav lite lite sondmat, så långsamt vi kunde, varannan timme med en spruta kopplad till nässonden. Men hon kräktes hela tiden och gick upp minimalt i vikt. Och slangen lyckades hon dra ut, ofta flera gånger om dagen, så då fick vi åka till sjukhuset för att sätta tillbaka den – jag fick panik av att försöka göra det själv. Izabell var helt förstörd på kinderna av allt plåster som vi försökte hålla sondslangen på plats med, berättar mamma Adina Kovacs.

Ändå var båda föräldrarna motståndare till en knappoperation. ”Göra hål i magen? Nej!”. Men allt slit plus Izabells undervikt ledde ändå fram till en operation på barnkirurgen i Lund. Och trots vissa fortsatta besvär med kräkningar, blev situationen snabbt bättre. Dottern började gå upp i vikt. Föräldrarna blev avlastade av en elektronisk gastrostomipump som i deras ställe försåg Izabell med anpassad mängd mat i lagom takt. När Izabell fyllt tre var situationen så pass stabil att hon kunde börja förskolan och personal där ge henne både mat och hjärtmedicin via knappen.

Sedan följde flera år då hon inte hade minsta intresse för mat. Både hemma och på förskolan ställdes alltid lite mat fram, och Izabell satt med vid bordet. Vid sex års ålder kom plötsligt en nyfikenhet, och hon slickade på saltet på chips. Efter det var det fetaost som testades – och den har blivit en stapelvara hemma hos Kovacs.

– Hon har fetaost till allt, men det ska vara ett visst märke. En viss sorts pasta och en viss tomatsås äter hon också nu. Med fetaost. Sushi med massa soja. Tacos och pizza – med fetaost såklart, haha, säger Adina Kovacs.

”Mmm”, säger Izabell uppskattande när hon hör orden sushi och fetaost, och slickar sig om munnen.

Skolan har sagt ja till att hon tar med sig fetaost även dit, så nu är ätandet okej de flesta dagar. Därför togs nyligen beslut om att ta bort knappen. Sedan ett par månader lever Izabell med ett knapphål på magen. Hålet efter en avlägsnad gastrostomi sluter sig ofta på egen hand, men ibland krävs ett par stygn. Izabells hål är fortfarande lite öppet, och hon och mamman är överens om att ett ingrepp nu behövs för att stänga det helt.

Izabell var själv positiv till att ta bort knappen, och var den som drog ut den när tiden var inne. Men det händer ändå att hon saknar den.

– Ja, när jag inte kan äta så bra.

Text: ERIKA SVANTESSON