Det behövs ytterligare och strängare skyddsåtgärder i områden där blybearbetning sker. Det menar forskare som under 40 år har följt barn i Landskrona och mätt mängden tungmetall i deras blod. En ny studie som fokuserar på de sista 15 åren, visar att de barn som bor nära smältverket har upp till 24 procent högre halter av bly, kvicksilver och kadmium i blodet än de som bor inne i centrum eller på landet.
En kilometer utanför Landskrona ligger Nordens enda smältverk för bly. Industrin, som har varit i drift sedan 1944, är en av Europas största återvinnare av blybatterier och varje år återvinns här bly från fyra miljoner uttjänta bilbatterier. Sedan 1978 har barn mellan 7 och 11 år i Landskrona deltagit i en forskningsstudie där de blivit noggrant undersökta för spår av tungmetallen bly och under senare år för kvicksilver och kadmium i blodet. Studien visar att de barn som bor i närheten av smältverket har högre halter av alla tre metaller än de barn som bor inne i Landskrona centrum eller på landsbygden utanför staden.
– Med de nivåer som vi fann i denna studie, finns inte skäl för oro hos föräldrar till barn i området, men för att förebygga sjukdom senare i livet bör man hålla nivåerna av metaller i miljön så låga som möjligt, säger Anja Stajnko, forskare vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.
Okänt om toxicitet och ackumulering hos barn
Förebyggande åtgärder mot blyförorening, särskilt förbudet mot blybensin 1994, återspeglas i den stadiga minskningen av blynivåer i barns blod. Men studien visade att sedan 2007 har nivåerna av både kadmium och kvicksilver inte minskat, vilket är oroande. Alla tre metallerna är toxiska och bland annat blyexponering under lång tid har tidigare visat på samband med sämre utveckling av nervsystemet och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Kvicksilver, bly och kadmium finns naturligt i jordskorpan men kan även öka med industriella utsläpp, återvinning och gödsling.
– Trots att barnen har låga exponeringsnivåer för alla tre metallerna, rekommenderar vi starkt fortsatt monitorering av dem, eftersom vi idag inte känner till gränsvärdena för toxicitet hos barn och de ackumulerande effekterna av metallerna. Fram till nu har Naturvårdsverkets finansierat studien och därmed övervakningen av barnen, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Mer återvinning kräver strängare kontroller
Forskarna menar också att genom Sveriges delaktighet i Europas gröna giv, som innebär att vi ska återvinna mer, finns en ökad risk att giftiga ämnen frigörs i återvinningsprocessen. Områden nära platser där metaller bearbetas eller vid återvinningsindustri, behöver därför kontrolleras och strängare skyddsåtgärder införas.
– De barn som bor närmast den här typen av industrin är mest drabbade, vilket rimmar illa med Sveriges mål om jämlikhet i hälsa oberoende var man bor, avslutar Karin Broberg.
Länk till vetenskaplig publikation: Lead, cadmium, and mercury blood levels in schoolchildren in southern Sweden: Time trends over the last decades
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet