Var fjärde artrospatient i Skåne fick receptförskrivna opioider någon gång mellan november 2014 och oktober 2015. I resten av befolkningen i samma region var siffrorna betydligt lägre, där fick var tionde person opioider förskrivet under samma period.

– Resultaten visar på en alarmerande hög förskrivning av opioider för artrospatienter, säger Martin Englund, professor vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus som lett studien, i vilken även forskare från Danmark och Storbritannien medverkat.

Forskarna utgick från register över personer i Skåne som fyllt minst 35 år (totalt 751 579 personer) och som fått diagnosen knä- eller höftledsartros någon gång under 1998-2015 (totalt 82 379 personer). Med hjälp av data från svenska Läkemedelsregistret kunde forskarna sedan se hur många av dessa personer som fått något opioidpreparat förskrivet mellan den 1 november 2014 och till den 31 oktober 2015. Det visade sig att vara nästan var fjärde artrospatient (24 procent).

Artros

Ledsjukdomen artros är en av våra allra vanligaste folksjukdomar. Var fjärde person i Sverige över 45 år har fått diagnosen av läkare, men sjukdomens mörkertal är fortsatt stort. Artros orsakar smärta och nedsatt rörlighet, vilket i sin tur innebär att den som drabbas ofta rör sig mindre. Artros ökar kraftigt i förekomst på grund av vår alltmer stillasittande livsstil, ökande kroppsvikt och åldrande befolkning.
Källa: Martin Englund

Beroendeframkallande preparat

Studien visade också att minst 12 procent av all ny opioidförskrivning görs till patienter med artros. Det var framför allt förskrivning av kodein, tramodol, oxikodon och morfinpreparat.

– Resultatet är anmärkningsvärt. Opioider är beroendeframkallande preparat och finns inte med på listan över rekommenderade behandlingar vid artros, annat än i extremfall eller i samband med kirurgisk behandling. Men även då vi räknade bort förskrivningar av opioider i samband med operation, påverkades inte resultatet nämnvärt, säger Martin Englund.

Martin Englund menar att resultaten pekar på en stor utmaning inom artrosfältet: det finns bra grundbehandling för den som drabbas – artrosskolan – men många artrospatienter nyttjar inte denna grundbehandling. Därefter, och om man inte förbättras tillräckligt av grundbehandlingen, saknas det till stor del bra medicinska icke-kirurgiska behandlingsalternativ att erbjuda patienten, annat än viss symtomlindring.

Artrosskolor

Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för hur artros ska behandlas och genom artrosskolan får den som drabbats av artros lära sig mer om vad diagnosen innebär, vilka riskfaktorerna är, vilken tillgänglig behandling som finns – och råd om egenvård. Deltagarna får även ett individuellt utprovat träningsprogram och möjlighet att träna tillsammans under handledning av sjukgymnast. Övningarna anpassas så att de kan utföras både hemma och på gym. Ofta tolkas smärta som en varningssignal, men aktivitet är bra för lederna och det sliter inte bort brosket. Forskning har tvärtom visat att man får försämrad broskkvalitet om man inte utsätter lederna för belastning. Ju starkare man blir genom träning – desto mindre symtom får man av artrosen. Det kan också hjälpa att gå ned i vikt.
Källa: 1177.se

– Om personen har utvecklat svår artros, och andra behandlingar inte ger tillräcklig symtomlindring, kan man erbjuda protesoperation. Det är dock en omfattande och kostsam kirurgisk behandling, och den bör bara ges till patienter som verkligen behöver operationen. Däremellan saknar vården idag dessvärre läkemedelsbehandling som kan minska smärta och modifiera själva sjukdomsförloppet, det vill säga påverka den själva biologiska processen. Här behövs mer forskning, säger Martin Englund.

Text: TOVE SMEDS

Vetenskaplig artikel: “Opioid use in knee or hip osteoarthritis: a region-wide population-based cohort study”

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet