Sjukhusens ultraljudsundersökningar av hjärt-kärlpatienter har en outnyttjad potential. Med mindre kompletteringar kan de ge en förfinad diagnostik av vilka patienter som är i riskzonen för stroke eller infarkt.

Det är innebörden av en ny avhandling från Lunds universitet. Vinsten uppnås genom att man inte endast mäter storleken utan även typen av s.k. åderförkalkningsplack i halspulsådern.

Sparar bilder i speciellt format

Från att tidigare ha fokuserat mest på plackens storlek har allt fler forskare visat att det även finns olika typer av plack och att dess egenskaper har stor betydelse för hur stabila de är.

– På ultraljudsbilder kan man mäta plackets storlek och även bedöma blodets passage förbi placket. Det är framför allt dessa två faktorer som idag används för beslut om behandling åderförkalkade patienter. Behandlingen består av kirurgiskt ingrepp i kombination med läkemedel eller endast läkemedel, berättar Gerd Östling, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet.

De flesta av oss har plack som är uppbyggda så att de är stabila. De plack som löper större risk att spricka kallas instabila. Dessa plack har ett betydligt tunnare skal av muskelceller, och de innehåller oftast lösare material.

Genom att spara ultraljudsbilderna i ett speciellt format, och sedan analysera dem med hjälp av en särskild programvara går det att bedöma inte bara plackens storlek utan även om de är stabila eller instabila. I de studier som ingår i avhandlingen undersöks och bekräftas metodens tillförlitlighet.

– Det finns ett intresse att använda metoden kliniskt, framför allt från kirurger. Bl.a. kan bedömningen av om det är lämpligt att operera eller inte underlättas, och den ger också goda uppföljningsmöjligheter av plackens utveckling utan att man behöver göra några kirurgiska ingrepp, berättar forskarhandledare Isabel Gonçalves, docent vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Undersökte diabetiker

Plack uppstår i åderförkalkade blodkärl pga. att fett fastnar i blodkärlets vägg och sedan startar en process som leder till att kärlväggen förtjockas med sämre blodflöde som följd. Processen går långsamt och oftast märker vi aldrig av dem. Men om ett plack brister kan det material som funnits inuti följa med blodet och orsaka en blodpropp med risk för stroke eller hjärtinfarkt.

I avhandlingen undersöks även typen av plack hos diabetiker, överviktiga samt patienter som tar blodtryckssänkande medicin. Resultaten visar att personer med diabetes oftare hade instabila plack. Med stöd i bl.a. avhandlingens resultat menar Isabel Gonçalves att det kan finnas skäl att överväga om metoden kan användas för screening av särskilt utvalda patientgrupper.

Underlaget till avhandlingen består av provtagningar från personer som deltagit i de båda befolkningsstudierna ”Malmö Förebyggande Medicin” och ”Malmö Kost Cancer”.

Text och porträttfoto: Björn Martinsson

Medicinska bilder: Klinisk forskningsavdelning/SUS Malmö.