Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation

2010-02-10

Vid en hjärtoperation frisätts fettklumpar i blodet. I värsta fall når de hjärnan där de kan påverka närminnet och i de riktigt allvarliga fallen kan det leda till värre skador. Forskare vid Universitetssjukhuset i Lund har emellertid utvecklat en ny reningsteknik med ultraljud.

Att en del hjärtopererade får diffusa problem med närminnet som kan växa till med tiden har varit känt i mer än 20 år. Henrik Bjursten, som är hjärtkirurg, började sin forskning kring detta för ungefär tio år sedan.

– Då hade man nyligen upptäckt små fettklumpar i hjärnan hos patienter som hade genomgått en hjärtoperation och senare avlidit. Vi var först i världen med att visa att det fanns en koppling mellan dessa fettklumpar och det fett som frisätts i blodet i samband med en hjärtoperation. När man frilägger hjärtat vid en operation och använder en hjärt-lungmaskin kommer det ut flera hundra miljoner fettpartiklar under en operation.

Unik reningsmetod

Tillsammans med forskare vid Institutionen för elektrisk mätteknik på Lunds Tekniska Högskola utvecklade Henrik Bjursten en helt ny metod att rena blodet från dessa fettpartiklar. Metoden kallas PARSUS vilket står för Particle Separation by Ultrasound. Se animering av hur reningsmetoden fungerar.

– Vi har nu kommit så långt att vi har en prototyp framme som vi håller på att utveckla och utvärdera, men vägen dit har varit besvärlig och fylld av tekniska utmaningar, berättar Henrik Bjursten.

Den metod som forskarna har utvecklat bygger på ultraljud eftersom de reningstekniker som brukar användas i andra sammanhang för blod hade flera nackdelar.

– Filtrering fungerar inte eftersom den renar dåligt och centrifugering är för hård mot blodkropparna och försämrar deras kvalitet. Vi ville hitta en mer skonsam teknik.

Om det går som förväntat kommer kliniska försök att kunna inledas om ungefär två år.

Öppnar nya möjligheter

Henrik Bjursten ser även andra användningsområden för den här tekniken i framtiden.

– Det som gör detta extra spännande är att inom kanske tio år skulle metoden kunna användas inom områden vi i dag inte ens kan föreställa oss – både inom och utanför det medicinska området. Det här är en helt ny teknik.

NINA HULT

december 2009