Foto: Colourbox
Det finns en större risk för att genetiska faktorer leder till drogmissbruk om man växer upp i en dysfunktionell hemmiljö, visar en ny studie. Forskarna använder adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö.
Tidigare forskning har visat att drogmissbruk är starkt påverkat av genetiska faktorer och den miljö man växer upp i, till exempel familj och vänner. Huvudsakligen bygger den forskningen på studier av tvillingar och vanligtvis intakta familjer. När familjemedlemmarna har samma gener och hemmiljö är det svårt att avgöra om missbruket härrör från den dysfunktionella familjesituationen eller generna.
Först nu har en omfattande studie av adopterade barn genomförts för att pröva forskningsrönen.
Risken hos adopterade
I studien, som är publicerad i det senaste numret av Archives of General Psychiatry, har forskarna undersökt hur gener och miljö bidrar till risken för att adopterade barn blir missbrukare. På basis av ett stort och representativt underlag av adopterade barn i Sverige visar de att de genetiska faktorerna spelar en viss roll för att man ska börja missbruka droger.
– Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, säger forskarna Jan Sundquist och Kenneth Kendler.
– Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen – som alltså inte har samma gener – blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka.
Miljön förstärker generna
Det viktigaste rönet i den nya studien, menar forskarna, är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed de genetiska riskerna för missbruk.
– Studier av adopterade har den stora fördelen att man bättre kan studera effekterna av arv och miljö på olika hälsoaspekter. Det är dock viktigt att minnas att den absoluta risken för drogmissbruk är liten och att majoriteten av de adopterade mår lika bra som icke-adopterade, säger Kristina Sundquist.
Text: BERTIL KJELLBERG
Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 7 mars 2012