Höga nivåer av hormonet neurotensin förknippas med ökad risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer senare i livet. Nu har forskningen lett fram till en ny testmetod.
I en tid då mycket vård och forskning drivs mot allt högre specialisering är det viktigt att komma ihåg att kroppen är en helhet. Annars kommer vi inte att kunna förstå och bota många sjukdomar, menar Olle Melander. Han är professor i internmedicin vid Lunds universitet, en disciplin där det studeras hur våra olika inre organ fungerar och samverkar.
Tillsammans med sina kolleger har han lyckats visa hur nivåerna av ett hormon i våra kroppar, neurotensin, hänger samman med utveckling av hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Hos kvinnor är höga nivåer av hormonet även förknippat med förhöjd risk för bröstcancer och förtida död.
Forskningsresultat utvecklades till risktest
Som ett direkt resultat av dessa rön finns sedan drygt ett halvår i Tyskland ett godkänt test av neurotensin på marknaden. Genom ett blodprov visar testet på risken att drabbas av diabetes, hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer.
– Allra intressantast är att våra fynd kring neurotensin inte bara gör det möjligt att identifiera en idag dold risk för framtida sjukdom och död. Mycket tyder på att behandling som specifikt blockerar hormonet har positiv verkan, säger Olle Melander.
Kvinnor med högt neurotensin har kraftigt ökad risk för bröstcancer och att behandla dem med östrogen när de kommer in i övergångsåldern innebär risker. Testet kan ge värdefull vägledning, menar han.
Malmöbor har bidragit
Utgångspunkten för upptäckten av hormonets roll har varit en noggrann granskning av våra gener samt blodprover och kliniska data ur befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Enligt samma recept bedriver han annan forskning med anknytning till diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
– Genom att delta i befolkningsstudier har Malmöbor ända sedan 1970-talet och fram till idag skapat två av världens största och bäst kartlagda medicinska studier av olika internmedicinska sjukdomar. Neurotensinforskningen är ett bra exempel där vi med hjälp av data från studierna lyckats hitta nya sjukdomsmekanismer och sedan utvecklat ett kliniskt användbart test, förklarar Olle Melander.
Text: BJÖRN MARTINSSON